Protest i Schwerin: Leninmonumentet möter upprört motstånd!

Protest i Schwerin: Leninmonumentet möter upprört motstånd!

Den 14 juni 2025 samlades runt tre dussin representanter för offerföreningar framför det kontroversiella Leninmonumentet i Schwerin för att protestera mot dess fortsatta existens. Anledningen var en uppmaning att avvisa offentliga hedersbetygelser för företrädare för tyranni. Burkhard Bley, statens representant för att komma överens med SED-diktaturen, talade i sitt tal om kopplingen mellan Lenin och den så kallade "röda terrorn", som kostade många tyska civila livet.

Bara under SED-diktaturen drabbades omkring 35 000 människor av politisk förföljelse; många skickades till tvångsarbetsläger eller till och med dömda till döden. Bley tillkännagav en konferens om dessa förföljelser i slutet av september i Schwerin. Stefan Krikowski, ordförande för Vorkuta lägergemenskap, ökade trycket på stadsförvaltningen genom att kräva att monumentet skulle tas bort och istället föreslå att ett monument skulle byggas över den politiskt avrättade Arno Esch.

Ett monument fullt av kontroverser

Leninmonumentet, som invigdes 1985 på Hamburger Allee, har sedan länge utvecklats till en permanent källa till friktion. Skapat av den estniske konstnären Jaak Soans, statyn mäter imponerande 3,50 meter och var ursprungligen tänkt som en påminnelse om Lenins dekret om expropriering av stora markägare i den sovjetiska ockuperade zonen. Trots en mycket politisk bakgrund står monumentet, som upprepade gånger utlöste färgattacker, fortfarande kvar i stadsbilden. Läget vid en trafikerad korsning, omgiven av en prefabricerad byggnad, gör det till ett ständigt ämne i det offentliga samtalet.

Stadsförvaltningen insisterar dock på att monumentet är en del av områdets historiska utveckling och vill behålla det med en förklarande plakett. Arkivassistent Rainer Blumenthal kritiserade också den felaktiga inskriptionen, som inte korrekt anger Lenins namn, och rekommenderade att använda monumentet som ett tillfälle för diskussion. Det har varit flera protester sedan det inrättades, den sista betydande ägde rum 2015 med anledning av 100-årsdagen av oktoberrevolutionen.

Ett historiskt sammanhang

Ur ett historiskt perspektiv är monumentet symptomatisk för minneskulturen och monumenten i Tyskland. Politiska monument, som dessa rester av en försvunnen ordning, restes över hela landet under DDR-eran för att förstärka självbilden av SED-regeln. Efter kommunismens fall 1989 blev sådana monument ofta föremål för offentliga debatter och ifrågasattes både känslomässigt och sakligt. Det fanns aldrig en central order att avlägsna dem; snarare beslutade lokala politiska initiativ om var monumenten fanns.

En verklig social förändring har blivit märkbar under de senaste decennierna: några monument har rivits för att ge plats åt nya perspektiv och minnen. Diskussionen om Leninmonumentet förblir därför ett tecken på de pågående konflikterna om tolkningen av det tyska förflutna och hur man ska hantera dess historia. Det leninistiska arvet fortsätter att orsaka politiska dispyter och röra upp människors sinnen.

Utöver protesten öppnades en vandringsutställning med titeln ”Väggar – Galler – Taggtråd” i Dokumentationscentret för Diktaturoffer omedelbart efter rallyt. Denna utställning ger information om politisk förföljelse i den sovjetiska ockupationszonen och DDR och visar därmed återigen det komplexa förhållandet mellan hågkomst och förtryck under den tyska efterkrigstiden.

Kontroversen om Leninmonumentet i Schwerin väcker frågor inte bara om historien, utan också om nutiden. Hur hanterar vi kvarlevorna från en tidigare regim vars skugga fortfarande faller över samhället?

Detta ämne förblir spännande och visar hur djupt rotade diskussionerna om minnet av SED-diktaturen och dess symboler är. Sista ordet i den här debatten har verkligen inte sagts ännu.