Vätgasstrategi i kris: Barke uppmanar till snabba åtgärder!

Vätgasstrategi i kris: Barke uppmanar till snabba åtgärder!

Det senaste mötet för energiministerkonferensen ägde rum i Stralsund den 8 december 2025, där förbundsstaterna återigen utbytte åsikter om centrala utmaningar. Ämnen försörjningstrygghet, nätutbyggnad, elpriser och vätgasstrategin diskuterades intensivt. Bland de närvarande fanns Saarlands ekonomiminister Jürgen Barke, som ställde tydliga krav i sitt tal: Han efterlyste en snabbare utbyggnad av vätgashöjningen och en sänkning av elpriserna med minst fem cent per kilowattimme. Saarlands stålindustri är starkt beroende av väte, vilket understryker hur brådskande dess oro är. Ministerkonferensen träffas två gånger om året för att presentera en enad röst för den federala regeringen. WNDN rapporterar att...

Men utmaningarna ska inte underskattas. I en kritisk specialrapport om den nationella vätgasstrategin påpekade Federal Audit Office tre viktiga svagheter. Detta inkluderar ett orealistiskt behov av vätgas, som förväntas bli mycket högre än vad som kan produceras inom Tyskland för att nå klimatmålen till 2030. Den nödvändiga importen kan rubba strategin. De höga kostnaderna för grönt väte jämfört med naturgas utgör också ett betydande hinder. Och sist men inte minst, att upprätta ett vätgasnätverk kan kosta upp till 24 miljarder euro utan att det faktiska behovet är klart. Enligt Federal Audit Office...

Vätgasstrategin och dess hinder

Vätgasstrategin spelar en nyckelroll i den tyska energiomställningen, eftersom Tyskland vill bli klimatneutralt till 2045. Vätgas är tänkt att ersätta fossila bränslen, särskilt i områden där direkt användning av förnybar el inte är möjlig. Men det blir tydligt att ökningen av utbud, efterfrågan och infrastruktur måste samordnas exakt - utan att lägga onödig belastning på den federala budgeten. Två tredjedelar av kärnnätet för väte bör vara tillgängligt 2030, men realistiskt sett är målen mer än ambitiösa.

Planerade industriella tillämpningar försenas och privata investeringar i vätgasekonomin inte lever upp till förväntningarna. Permanent statlig finansiering kan också äventyra stabiliteten i de federala finanserna. Förbundsministeriet för ekonomi och energi erkänner behovet av åtgärder, men de föreslagna åtgärderna anses otillräckliga.

Politiska motsättningar och framtidsutsikter

En annan punkt som Barke tog upp i sitt tal är kravet på godkännande av alla vätefärger. Samtidigt som han vill främja expansionen av väteekonomin står han utanför den omstridda frågan om kärnkraft, som är viktig för stålindustrin. EU-direktivet RED III kräver också att minst 42 % av vätgasen som används ska vara grön senast 2030.

Barkes önskan att sänka elpriserna är särskilt intressant eftersom SPD har stängt kärnkraftverk tidigare, vilket har lett till högre priser. Den federala regeringen efterlyser en viss hänsyn här, särskilt när det gäller planerade subventioner på över 30 miljarder euro för att bekämpa höga elpriser 2026. I en politisk miljö som är starkt positiv till utbyggnaden av förnybar energi kan Barkes ståndpunkt mycket väl motsäga hans partis kärnmål.

De kommande månaderna kommer att visa om den federala regeringen kommer att lyckas ta fram en hållbar strategi för vätgasanvändning och samtidigt lägga grunden för en hållbar energiekonomi. Utmaningarna är stora och utan en tydlig plan kan drömmen om klimatneutralitet till 2045 bli en avlägsen dröm. Det återstår att se om väteekonomin kommer att kunna öka framgångsrikt.