Gastronomi i kris: Dyra tider och fallande gästantal!

Gastronomi i kris: Dyra tider och fallande gästantal!

Det råder för närvarande ett svårt klimat för cateringbranschen i norra Tyskland. Krögaren Alexander Scharf är det bästa exemplet på detta. Han driver fyra restauranger och har ställts inför en total förlust på hela 800 000 euro under två år. Orsakerna till detta är tydliga: prisökningar på grund av inflationen 2022 har gjort att gå på restauranger till en lyx som många inte längre har råd med. Enligt en undersökning från tyska hotell- och restaurangförbundet (Dehoga) har låginkomsttagare ätit ute märkbart mer sällan sedan januari. Scharf ser detta som en oroande utveckling för branschen.

För att motverka denna trend har Scharf lanserat specialerbjudanden. Han erbjuder en hamburgare och en lemonad för 16,90 euro, och barn kan äta gratis. "Vi vill att familjer ska ha råd att gå på restaurang också", förklarar han. Trots utmaningarna har Scharf en optimism som inspirerar många i branschen. För att stödja sina företag tog han till och med ett likviditetslån.

Stigande priser och återhållsamhet hos konsumenterna

Situationen för krögarna är inte ny. Sedan början av 2022 har priserna på pizza, pasta och många andra rätter på restauranger stigit rejält. DEHOGA rapporterar en prisökning på över 26 procent mellan januari 2022 och juli 2025. Resultatet: många gäster är motvilliga. Du avstår inte bara från dyra rätter, utan även förrätter.

Försäljningen av hotellägare och krögare under första halvåret 2025 ligger 15,1 procent under 2019 års nivå i reala termer. Jämfört med föregående år är den reella försäljningsminskningen 3,7 procent. En anledning till detta är de ökade arbetskostnaderna som har stigit med över 34 procent sedan 2022. Matpriserna, alkoholfria drycker och energikostnaderna har också ökat med runt 30 procent. På de flesta restauranger står arbetskostnaderna för mer än 40 procent av försäljningen, medan kostnaden för sålda varor är över 30 procent.

Branschens utmaningar

Dessutom brottas många cateringföretagare med ett ökande tryck från energikostnader, försäkringar, avgifter och hyresavtal som kan uppgå till mellan 10 och 15 procent av omsättningen. 72 procent av krögarna uppger att de inte kunnat göra nödvändiga investeringar. Höga fluktuationer i tätorter och det svåra sökandet efter efterträdare för restauranger på landsbygden är ytterligare utmaningar som pressar branschen.

Scharf har skaffat ytterligare en restaurang för att kompensera sina förluster. Han förklarar att beräkningar inom cateringbranschen inte längre fokuserar enbart på varukostnaden utan snarare fokuserar mer på täckningsbidraget per gäst. På många restauranger är detta mellan åtta och 16 euro. Enligt Scharf skulle en planerad sänkning av momsen från 19 procent till 7 procent från 2026 kunna spara honom runt 450 000 euro årligen och därmed bidra till att dämpa förlusterna något.

Tecknen pekar mot en storm i cateringbranschen. Med tanke på dessa utmaningar återstår det att se i vilken utsträckning branschen kan anpassa sig och återhämta sig. Scharf efterlyser mer fokus på marknadsföring och eventcatering för att få in en frisk fläkt i branschen. Det återstår att hoppas att den riktade momssänkningen för livsmedel inom cateringbranschen faktiskt genomförs från och med den 1 januari, som utlovats i koalitionsavtalet.