EU vill använda frysta ryska medel: Belgiens skeptiska linje!

EU vill använda frysta ryska medel: Belgiens skeptiska linje!

Diskussioner inom EU om hur man ska hantera frysta ryska tillgångar blir allt mer konkreta. Det finns för närvarande flera förslag på bordet som avsevärt kan påverka det ekonomiska stödet till Ukraina fram till 2027. Högt FAZ En central idé är att använda dessa frysta medel för att finansiera skadeståndslån, men detta möts av motstånd - särskilt från Belgien.

Belgien är skeptisk till ett förslag från EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen som skulle ge lån till Ukraina värda upp till 210 miljarder euro. Detta kan möta osäkra juridiska och finansiella risker som inte kan ignoreras med tanke på en eventuell motreaktion från Ryssland. Dessutom kräver Belgien att den ekonomiska risken ska delas av andra EU-stater innan man går med på ett sådant arrangemang.

Reparationslån och de ekonomiska konsekvenserna

Skadeståndslånet beror på den pågående frysningen av ryska tillgångar, som ska ses över var sjätte månad. Ett potentiellt "nej" från länder som Ungern under Viktor Orbán kan orsaka problem eftersom den ryska centralbanken kan kräva hemtagning av sina medel. Detta väcker frågan om hur mycket de juridiska farhågorna kommer att belasta solidariteten inom EU.
Ekonomen Benjamin Hilgenstock varnar för att länder som Kina och Saudiarabien har väldigt få alternativ för sina valutareserver. Detta kan leda till att stater försöker sätta press på europeiska länder genom att dra sig ur sina statsobligationer.

Ukrainas kritiska ekonomiska situation kräver brådskande lösningar. Enligt en uppskattning behöver Ukraina omkring 135,7 miljarder euro under de kommande två åren. En överenskommelse om användningen av ryska medel kan signalera att Ukraina kan fortsätta att finansiera sina försvarsutgifter om Ryssland går med på att betala skadestånd efter kriget.

Uppmuntran att verkställa sanktionerna

USA:s upprätthållande av sanktioner mot ryska oljebolag, särskilt under Donald Trumps administration, har åstadkommit betydande förändringar. Enligt färska rapporter har det ryska oljepriset fallit jämfört med den globala marknaden, vilket har satt press på Ryssland. Detta kommer att vara avgörande för Rysslands förmåga att täcka sina krigsutgifter. Mer än 500 EU-tankfartyg som misstänks vara under sanktioner har identifierats, men aktiviteten för dessa fartyg har inte minskat lika kraftigt som den gjorde under amerikanska sanktioner.
För att ytterligare förvärra situationen kan EU planera att införa nödbefogenheter för att motverka opposition, till exempel från Ungern, för att säkerställa att ryska tillgångar förblir frysta på obestämd tid.

I ett ytterligare steg skulle Belgien kunna driva på för central förvaltning av de frysta ryska medlen via företaget Euroclear. Värdet av dessa medel skulle kunna uppskattas till cirka 185 miljarder euro och samarbete mellan Tyskland, Frankrike, Sverige och Cypern för att göra tillgängliga medel eftersträvas. Den federala regeringen är dock ovillig att avslöja sin information om frysta tillgångar.

Med all denna utveckling är det tydligt att det inte bara är en utmaning inom EU att nå en överenskommelse om användningen av ryska tillgångar och ekonomiskt stöd till Ukraina, utan också kan få långtgående geopolitiska konsekvenser. De kommande två veckorna till mötet mellan EU:s stats- och regeringschefer i Bryssel kommer att vara avgörande för att nå konsensus och hitta en lösning som inte bara avvärjer en humanitär katastrof, utan också kan stabilisera den ekonomiska situationen i Ukraina.