EU-korruption: Italien blockerar viktig rättsreform!

EU-korruption: Italien blockerar viktig rättsreform!

Diskussionen om korruption i EU blir allt mer dramatisk, särskilt mot bakgrund av många skandaler som Qatargate eller de senaste avslöjandena kring den tidigare EU-parlamentarikern Pier Antonio Panzeri. Dessa händelser visar på bristerna i kampen mot korruption på EU-nivå. Den 16 juni 2025 misslyckades antagandet av ett direktiv för att stärka kampen mot korruption under interinstitutionella förhandlingar i Strasbourg, vilket politikerna tog som ett klargörande tecken på de pågående blockaderna inom EU. Högt euractiv Särskilt den italienska regeringen under Giorgia Meloni är en huvudorsak till misslyckandet med detta direktiv. Hon motsätter sig införandet av "maktmissbruk" som ett specifikt korruptionsbrott.

Tyskland hamnar också i korselden av kritik eftersom man inte har en motsvarande strafflagstiftning, vilket försvårar situationen ytterligare. Direktivet skulle inte bara ha harmoniserade sanktioner mellan medlemsländerna, utan också utökat definitionen av korruption och stärkt nationella anti-korruptionsmyndigheter. "Det återstår att se om en kompromiss kan hittas", betonar MP Raquel García Hermida-van der Walle.

Kritisk bakgrund och behov av handling

Ökningen av korruptionsfall inom EU – bara under de senaste åren har många högt uppsatta politiker och tjänstemän kopplats till kriminell verksamhet – motsäger också den pågående diskussionen om behovet av konkreta åtgärder. Enligt undersökningar av BPB 68 % av européerna ser korruption som utbredd i deras land, och endast 31 % tror att befintliga åtgärder mot korruption faktiskt är effektiva.

EU-kommissionen planerar fortfarande att intensifiera sina åtgärder mot korruption. Věra Jourová, kommissionens vice ordförande, har meddelat att det framtida fokuset kommer att ligga på kriminalisering av ämbetsmissbruk. Detta bör i sin tur bidra till att aktivt bekämpa korruption inte bara i den offentliga utan även i den privata sektorn. – Det är viktigt att skapa en integritetskultur, säger hon i sammanhanget och pekar på de planerade informationskampanjerna.

Reformernas riktning

En ytterligare utmaning är det faktum att förslaget om att skapa en europeisk etikmyndighet har övergetts tills vidare. Detta kom under påtryckningar från Europeiska folkpartiet, som uttryckte oro över dess effektivitet och genomförbarhet. Dessutom visar undersökningar att många medborgare, i likhet med EU, ser korruption som ett allvarligt hot mot demokratin och rättsstatsprincipen. Detta är vad kommissionen förklarar att problemen är av djupgående karaktär och inte bara ligger i de enskilda medlemsländernas lagstiftningsperioder utan också i EU:s övergripande strategi. Korruption sägs kosta EU:s ekonomi minst 120 miljarder euro årligen.

Vad händer härnäst? En ny förhandlingsrunda är redan planerad före slutet av månaden och det polska ordförandeskapet i rådet hoppas på positiva resultat snart. Men frågan kvarstår om dessa förhandlingar bygger på en verklig vilja till förändring eller om medlemsländerna fortsätter att vara blockerade av nationella intressen. En stark politisk signal för framtiden behövs akut – inte bara för att förebygga utan också för att bekämpa utbredd korruption.