University of Vechta kämpar mot matsvinn i Indien!
University of Vechta forskar om återvinning av matavfall i Indien med internationella partners, finansierat av DFG.

University of Vechta kämpar mot matsvinn i Indien!
Matsvinn är en fråga som berör oss alla. Innovativa tillvägagångssätt är särskilt efterfrågade i tider då hållbarhet och resursbevarande är mycket viktigt. University of Vechta är nu en del av ett internationellt, tvärvetenskapligt forskningsprojekt som startar precis vid denna tidpunkt. Fokus ligger på återvinning av matavfall i Bengaluru, Indien. Enligt Fleischwirtschaft leds projektet av prof. dr. Andreas Bürkert från universitetet i Kassel och prof. dr. Nikolaus schareika från koordinerade universitetet i Göttingika. Syftet med detta samarbete är att analysera samspelet mellan stad och landsbygd för att hitta bättre lösningar för att minska matsvinnet.
En titt på den nuvarande situationen för livsmedelsförstöring i EU visar att många medlemsländer har forskat på mätning av matförluster och matavfall i flera år. Olika metoder används, som att använda befintlig statistik och undersökningar av hushåll eller söka bland avfall. Thünen-institutet har bidragit med värdefull expertis, särskilt inom plattformen Thünen, som lanserades av EU-kommissionen 2016 och som alla internationella organisationer är involverade i och som alla är inblandade i. Ett enhetligt ramverk för att definiera och mäta matsvinn skapades 2018 i och med revideringen av EU:s ramdirektiv för avfall.
EU-projekt och minskningsmål
Ett viktigt steg i kampen mot matsvinn var EU-kommissionens förslag att revidera ramdirektivet om avfall i juli 2023. Detta inkluderar bindande mål för avfallsminskning på nationella nivåer till 2030. Planen är att minska avfallet med 10 % inom livsmedelsförädling och produktion och 30 % inom detaljhandel, restauranger och hushåll, som av [Europarl]. EU-parlamentet har tagit en tydligare kurs och kräver till och med en minskning med minst 20 % inom livsmedelsförädling och 40 % inom detaljhandel och restauranger.
Ett sådant tillvägagångssätt är mer än nödvändigt. Vuxna medborgare i EU slänger i genomsnitt 173 kg mat varje år, en riktig absurditet. EU planerar att öka medvetenheten om så kallade "fula" frukter och grönsaker och göra osåld men fortfarande ätbar mat tillgänglig för donation. Dessa åtgärder skulle kunna bidra till att avsevärt minska de alarmerande siffrorna kring matsvinnet.
Var är vi?
Men utmaningarna med att samla in och jämföra matsvinnsdata kvarstår. Olika definitioner och mätmetoder gör det svårt att få en tydlig överblick. Enligt Thünen finns det bara sparsam information om matförluster i vissa EU-stater. En annan hake är att endast de som lagligen klassas som avfall räknas som matavfall, vilket försvårar diskussionen ytterligare. Medlemsstaterna har varit skyldiga att mäta och rapportera sitt matsvinn årligen sedan 2020, men är detta tillräckligt för att vidta effektiva åtgärder?
Det återstår att se om de nyligen införda åtgärderna faktiskt leder till ett märkbart minskat matsvinn. Men riktningen är rätt och med en kombination av forskning, politisk vilja och ett förändrat konsumenttänkande skulle vi kunna ta ett viktigt steg mot en mer hållbar framtid.