Forskare avslöjar: Osynliga vågor förändrar Arktis dramatiskt!

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Forskning i Bremerhaven: Forskare undersöker inre vågor i havet och deras inverkan på klimatförändringar.

Forschung in Bremerhaven: Wissenschaftler untersuchen interne Wellen im Ozean und deren Einfluss auf den Klimawandel.
Forskning i Bremerhaven: Forskare undersöker inre vågor i havet och deras inverkan på klimatförändringar.

Forskare avslöjar: Osynliga vågor förändrar Arktis dramatiskt!

Ett team av forskare från Alfred Wegener-institutet i Bremerhaven har ägnat sig åt ett fascinerande ämne: de inre gravitationsvågorna i havet. Dessa enorma vågor, som ofta är lika stora som höghus, spelar en viktig roll i blandningen av haven och påverkar därmed också globalt värmeutbyte och havsströmmar. Oceanografen Friederike Pollmann leder projektet som studerar klimatförändringarnas effekter på dessa vågor i Arktis. Överraskande nog trodde man länge att det fanns få inre vågor i Arktis eftersom isen lugnade ytan.

Situationen har dock förändrats: på grund av klimatförändringarna smälter den arktiska havsisen, vilket förändrar förutsättningarna för bildandet av inre vågor. Pollmann antog att mindre havsis leder till mer vind, vilket stimulerar inre vågor. Denna ökade blandning kan få upp varma lager av vatten och påskynda issmältningen. En ond cirkel som skulle resultera i snabbare isförlust och som samtidigt skulle kunna öka den globala uppvärmningen ytterligare.

Den senaste utvecklingen i Arktis

Den nuvarande situationen när det gäller havsisen i Arktis är alarmerande. I februari 2023 uppgick den arktiska havsisen i genomsnitt till 14,31 miljoner km², den sjunde lägsta sedan 1979. Dessa uppgifter bekräftades av National Snow and Ice Data Center (NSIDC), som fann ett ännu mindre område på cirka 14,18 miljoner km² för samma period, det tredje lägsta februarivärdet någonsin. Sådana värden visar en kritisk negativ trend på 2,3 % per decennium.

Det som är intressant är att smältsäsongen 2023 började efter ett vintermaximum den 5 mars, då istäcket ökade till 14,79 miljoner km². Efter denna period började dock en kontinuerlig nedgång, och i olika regioner som Barents hav och Okhotskhavet förblev isutbredningen under det långsiktiga genomsnittet. Dessa förändringar berodde inte minst på väderfenomen som ledde till ett inflöde av varm luft från söder och ytterligare förvärrade förhållandena i Arktis.

De interna vågornas roll

Inre vågor, som de som undersökts i Bremerhaven-forskningen, är avgörande för havets dynamik. De bildas när tidvattenströmmar flyter över undervattensryggar, vilket påverkar distributionen av värme, näringsämnen och gaser. För att bättre förstå dessa komplexa processer genomfördes nyligen ett laboratorieexperiment. En modell av havet byggdes för att observera överföringen av energi genom inre vågor. Innovativa tekniker som Background Oriented Schlieren (BOS) användes för att göra vågorna synliga och för att spåra energirörelserna i vågorna.

Havet förblir en central aktör i klimatförändringarna, men mekanismerna bakom blandningen är komplexa. En bättre förståelse för interna vågor skulle inte bara kunna förbättra förutsägelsen av framtida havsförhållanden, utan också bidra till att klargöra klimatförändringarnas roll i marina ekosystem, vilket är otroligt viktigt för att möta vår tids utmaningar.

I samband med detta framhåller Friederike Pollmann behovet av att testa sin hypotes om virtuella simuleringar. Emmy Noether juniorforskargruppen "Artemics" kommer att vara väsentligt involverad i detta. Så de kommande åren kan bli avgörande för hur vi förstår och hanterar havsis och havdynamik under klimatförändringar.

För mer information om detta ämne kan du läsa följande artiklar: t-online.de, wetterdienst.de och scisimple.com.