Inrikesminister Dobrindt: EU:s asylsystem måste snarast skärpas upp!

Inrikesminister Dobrindt: EU:s asylsystem måste snarast skärpas upp!

De federala staternas inrikesministrar träffades nyligen i Bremerhaven för en tredagarskonferens där migrationspolitikens utmaningar stod på agendan. Under ledning av Bremens inrikessenator Mäurer (SPD) kommenterade den federala inrikesministern Dobrindt de mest akuta frågorna inom området asyl och migration. En central fråga var att skärpa det gemensamma europeiska asylsystemet (CEAS) för att skicka en signal om att minska migrationen. Detta rapporterades av Deutschlandfunk.

Diskussionen om att reformera det gemensamma europeiska asylsystemet är inte ny. EU började utveckla en gemensam asylpolitik för cirka 25 år sedan. Amsterdamfördraget, som ingicks 1997, lade grunden för en harmoniserad migrations- och gränspolitik inom EU. Dublinförordningen är avgörande eftersom den reglerar vilket medlemsland som är ansvarigt för asylförfarandena. Detta skulle främst vara det land dit de som sökte skydd först reste in. Denna rättsliga ram sätts för närvarande på prov eftersom EU-kommissionen nyligen antog ett omfattande migrations- och asylpaket som ska träda i kraft 2026, som [bpb.de](https://www.bpb.de/themen/migration-integration/kurzdossiers/562566/reform-des-gemeinsamen-seuropaeischemen-asyl.

Nya angreppssätt och utmaningar

Med över 80 punkter på agendan, utöver asylreformen, var även andra viktiga ämnen uppe för debatt. Det omfattade till exempel elektronisk boendeövervakning, som diskuterades som en åtgärd mot kvinnomord. Hur man ska förhålla sig till AfD med tanke på en eventuell domstolsbekräftelse som högerextremistiskt parti diskuterades också.

Reformen av det gemensamma europeiska asylsystemet syftar till att minska antalet personer som söker skydd. Dessutom bör asylförfaranden genomföras vid EU:s yttre gränser för att begränsa rörligheten för dem som söker skydd. En viktig del av denna reform är screeningprocessen, som registrerar identiteten och andra viktiga uppgifter för de som anländer inom sju dagar. Snabba förfaranden vid de yttre gränserna är också en del av de nya reglerna som ska möjliggöra att avvisade asylsökande snabbare kan återsändas till sina ursprungsländer.

Mekanismer för att hantera krissituationer

Utöver de rättsliga justeringarna inför parlamentet en ny mekanism för att reagera på plötsliga ökningar av invandringen av migranter. Detta kompletteras med ett oberoende kontrollsystem som ska skydda de berördas grundläggande rättigheter. Godkännandet av dessa åtgärder följde på en intensiv debatt i parlamentet och visar på viljan att göra EU:s migrationspolitik mer effektiv och rättvisare. Denna utveckling följdes noga av europarl.eu.

Revideringen av Dublinförordningarna och införandet av en bindande solidaritetsmekanism försöker komma till rätta med obalansen mellan EU:s yttre gränsstater och de inre länderna. Det återstår att se hur dessa åtgärder kommer att påverka den europeiska asylpolitiken på lång sikt och om de faktiskt kommer att gynna dem som söker skydd som hamnar i dessa ofta inhumana förfaranden.