Vätgasframtid i Bremen: bakslag för gröna projekt!
Bremerhaven lider av bakslag i vätgasindustrin då viktiga projekt har stoppats och bensinstationer stängts.

Vätgasframtid i Bremen: bakslag för gröna projekt!
En mörk skugga skymtar i det nordtyska vätelandskapet. Förseningarna och motgångarna i branschen ökar. Bremen-företaget Enginius (Faun) har slutat tillverka sina vätgasfordon, vilket har ringt larmklockor för många observatörer. Varför står vätgasförarna i Bremerhaven inför en oväntad omvälvning? Enligt Nordsjötidningen Det finns flera bevis som illustrerar denna oroande utveckling.
Som det visar sig är den enda vätgastankstationen i Bremen, som för närvarande drivs av Shell, nu också stängd. Situationen blir värre eftersom det även förekom tillfälliga leveransproblem i Cuxhaven-distriktet när man använde vätgaståg. Företag som Mafi & Trepel, som har fått nog av den försvagade industrin med innovativa vätgaslösningar för specialfordon på flygplatser och hamnterminaler, drar sig ur Bremerhaven i slutet av året.
Fluktuerande utsikter för stålindustrin
Ett annat bakslag för regionen kommer från stålindustrin. ArcelorMittal har tillfälligt stoppat sina planer på att omvandla stålverket i Bremen till klimatvänlig produktion med ”grönt” väte. Som tysk våg rapporterar har gruppen uttryckt stark oro över kostnaderna för de nya anläggningarna och de dyra driftskostnaderna för grönt väte. Detta är särskilt oroande eftersom stålindustrin står för bara 7 % av CO2-utsläppen i Tyskland och en övergång till klimatneutrala processer är avgörande för sektorn.
Stålproduktionen kännetecknas av höga utsläpp och rester som de från ArcelorMittal kan få långtgående konsekvenser för hela branschen. Den tyska regeringen har åtagit sig finansiering på 1,3 miljarder euro för att leda branschen in i en grön framtid. Men trycket på stålföretagen ökar – klimatneutralitet till 2050 är målet, men implementeringen på den tyska marknaden är extremt utmanande.
Ett europeiskt problem
Frågorna om den europeiska stålindustrins konkurrenskraft är fortfarande obesvarade än så länge. I Frankrike överträffar ArcelorMittal den tyska marknaden eftersom de erbjuder bättre elpriser. Vägen till att producera grönt stål är lång och dyr. Som Federal Institute for Materials Research and Testing (BAM) betonar att övergången till hållbar produktion är avgörande. ZEROSTEEL-projektet syftar till att tillhandahålla lösningar här genom att använda väte och förnybar energi för att minska CO2-utsläppen vid stålproduktion. För att framgångsrikt övervinna dessa utmaningar måste den nödvändiga infrastrukturen också byggas.
Stora projekt på europeisk nivå planeras, men monopolistiska förseningar i andra projekt visar att det fortfarande finns mycket utrymme för förbättringar. Många forskare och företag arbetar med internationella partners för att etablera vätgas som framtidens bränsle för stålindustrin. Men utmaningarna, som den dyra transporten av vätgas och dess produktion, kan inte försummas.
Så vad är kvar? En tydlig uppmaning till industrin att bygga en bro mellan tekniska framsteg och praktisk genomförbarhet. I Bremerhaven visar vätgassektorn sig just nu från sin svagaste sida, men hoppet om en återgångsuppgång kvarstår.