International Seegerichtshof: Hamburgs nyckelroll i maritim lag

International Seegerichtshof: Hamburgs nyckelroll i maritim lag

Hamburg, Deutschland - Internationella Seegerichten Court (ISGH) i Hamburg firar en kortfattad roll i havslagens värld. Isgh grundades 1982, men först 1994 av Seechs Convention (SRü), etablerade sig som en central institution för beslut om tvister i samband med de globala haven. Men vad gör Srü och Isgh exakt?

LEAN -LAW -avtalet omfattar totalt 320 artiklar och reglerar betydande punkter som avgränsning av marina zoner, skyddet av den marina miljön och användningen av resurser på världens hav. Det handlar också om frågor om frakt, fiske och vetenskaplig marin forskning. Havgolvet förklarades som en vanlig arv från mänskligheten för att främja samarbete mellan staterna och för att undvika miljöskador. Dessutom medför Srü viktiga förordningar för tvistlösning, som bedrivs som en del av ISGH för att säkerställa fred och rättslig klarhet i världens hav, till exempel [BPB.DE] )

Utveckling och struktur av Isgh

Efter långa förhandlingar på 1960 -talet ägde det första valet av de 21 domarna vid domstolen som hade en period av nio år den 1 augusti 1996 i New York. Domstolens säte öppnades officiellt den 3 juli 2000. Denna plats i Hamburg är inte bara geografiskt billigt, utan också symboliskt för internationellt samarbete i maritim lag. Kostnaderna för ISGH bärs av 170 avtalsslutande stater, som understryker det breda stödet för principerna för Srü Aubaertiges-AMT.DE.

ISGH: s beslut är internationellt bindande. Domare som frisläppandet av besättningen på Greenpeace -fartyget "Arctic Sunrise" eller arrangemanget för återvändande av fartyg i Asowian Sea är bara några exempel på räckvidden för jurisdiktion. Icke desto mindre kritiseras domstolen ofta på grund av det lilla antalet förhandlade fall, som vissa observatörer anser vara ett tecken på ineffektiv verkställbarhet av domarna.

Den rättsliga ramen och utmaningarna

Srü innehåller också särskilda bestämmelser om reglering av havsbottenbrytningen, ett allt viktigare ämne med tanke på resursbrist och klimatförändringar. Det finns många tvister om avgränsning av havsområden och skyddet av den marina miljön. 167 stater, inklusive EU, har ratificerat Srü; Förenta staterna har emellertid inte anslutit sig till, vilket utesluter sitt stöd i internationella maritima konflikter. [Federal Environment Agency] (https://www.umweltbundeamt.de/themen/nachhalthaft-strategies-internationales/arktis/ Lawlich- Institutionell-institutionell stat i enskild ödeläggelse är att vara en del av det att de är i övre delen som är en del av de ödmässiga bensinen som är ena bensin som är en del av de ödmässiga bensinen som är en del av den ödmässiga bensinen som är en del av den ödmässiga bensinen som är en del av de ödmässiga bensinen som är en viss bensin som är en del av den ödmässiga bensinen som är en del av den ödmässiga bensinen som är till den ödmjuka bensinen som är en del av den ödmjuka bensinen som är förfrågan till att de är i övrå i det andra är det att de är i övrängande. föroreningar.

De utmaningar som ISGH står inför är många. Med tanke på den progressiva miljöskadorna och geopolitiska spänningar blir domstolens roll allt viktigare. Skyddet av den marina miljön och en hållbar hantering av maritima resurser är inte bara lagliga, utan framför allt etiska skyldigheter för det internationella samfundet.

Internationella SeeGriche -domstolen kommer att fortsätta att vara ett centralt inslag i vidareutvecklingen av havsrätt och fredsbevarande på världens hav i framtiden och skickar ett tecken på vikten av internationell lagstiftning inför globala utmaningar.