Skandal kring Binzer Foto: Minnesarbete möter det mörka förflutna
Binz, en populär badort, ber om ursäkt för en skandalös nazistisk repost och planerar ett museum för minneskulturen.

Skandal kring Binzer Foto: Minnesarbete möter det mörka förflutna
Under de senaste dagarna har ett återupplagt foto på den officiella Instagram-kanalen av badorten Binz i Mecklenburg-Vorpommern orsakat glädje och upprördhet. Vad kan ligga bakom en till synes harmlös historisk bild? För några dagar sedan delades ett svartvitt foto från 1938 som visar Binz Bay. Men dåliga saker hände under denna tid som påminner samhället idag om dess historiska sammanhang. Faktum är att under ariseringens gång tvångsexproprierades många judiska spahusoperatörer i Binz, bara några månader före de förödande händelserna i novemberpogromerna, där många judar blev befriade från rösträtt och mördades.
Samhällets kortsiktiga svar på denna faux pas var en offentlig ursäkt. Publiceringen av bilden beskrevs som ett "dåligt och olyckligt missöde". Bilden raderades direkt efter ramaskriet, men det väckte diskussion om minneskulturen i regionen.
En plats med ett viktigt förflutet
Kommunen Binz är aktivt bekymrad över det förflutna på ön Rügen, särskilt med hänsyn till nazisttiden. Prora, platsen där den nationalsocialistiska regimen ville bygga en imponerande semesterort, är särskilt relevant i detta sammanhang. Planerat av organisationen "Styrka genom glädje", var Prora ursprungligen tänkt att fungera som en rekreationsort för 20 000 människor, men byggarbetet stoppades 1939 i och med andra världskrigets utbrott. Idag är komplexet en plats för att undersöka dess historia.
Istället användes Prora efter kriget av Sovjetunionen och senare av National People's Army (NVA). Detta innebar att det imponerande komplexet förblev ett begränsat område i årtionden. Först efter återföreningen blev platsen allmänt tillgänglig 1993 och har varit kulturminnesmärkt sedan 1994. Prora lockar idag, trots sin belastade historia, turister som är intresserade av denna historiska plats.
En ny syn på minnet
För att aktivt främja konfrontationen med detta svåra förflutna planerar samhället ett nytt museum för minneskultur. Det historiska sammanhangets koppling till samtida kommunikation är viktig. Dessutom ska det befintliga dokumentationscentret i Prora vitaliseras för att föra historien och lärdomarna från den närmare en bredare publik.
För att ytterligare främja minnet av förintelsens offer lanserades också Yad Vashems virtuella minnesvägg. Här kan över 80 000 personer från Tyskland minnas offren och dela med sig av deras berättelser. Sådana initiativ är väsentliga för att skapa en välgrundad och respektfull minneskultur.
Och hur är det med den tyska minneskulturen? Den 27 januari 2025 firas den internationella minnesdagen för Förintelsens offer igen i Berlin. Sådana minneshögtider är mycket mer än bara händelser; de hjälper till att upprätthålla pedagogiska dialoger om vårt förflutna och påminner oss om att det aldrig är klart att komma överens med vår egen historia. Uppgiften kvarstår, särskilt för kommande generationer, att inte låta lärdomarna från det förflutna glömmas bort och att arbeta för att en sådan katastrof inte ska hända igen.