MV Plan 2035: Fackförbund kräver rättvisa löner för en bättre framtid!

MV Plan 2035: Fackförbund kräver rättvisa löner för en bättre framtid!

Det står för närvarande mycket på spel i Mecklenburg-Vorpommern: genomförandet av MV-planen, ett stort investeringssteg av delstatsregeringen och fackföreningarnas aktiva engagemang i denna process. Ordföranden för det tyska fackförbundet (DGB) Nord, Laura Pooth, välkomnar detta initiativ och understryker hur avgörande kollektivavtalade investeringar är för att stärka det goda arbetet i landet. – Offentliga kontrakt ska definitivt knytas till rättvisa löner och hållbara jobb, framhåller hon och kräver att högst två underleverantörer ska vara inblandade i kontrakt med byggbranschen för att upprätthålla efterlevnaden av kollektivavtal.

En betydande del av investeringarna kommer att strömma till infrastruktur, framför allt inom skolor, daghem, universitet och intern säkerhet. Pooth ser detta som en möjlighet att hållbart stärka Mecklenburg-Vorpommerns infrastruktur genom att renovera och digitalisera befintliga byggnader.

MV-planen 2035: En vägledning för framtiden

Premiärminister Manuela Schwesig förväntar sig att den federala regeringens särskilda fond, begåvad med 500 miljarder euro, ska ge positiva impulser till statens ekonomi. Runt 100 miljarder euro ska gå till förbundsstaterna, med Mecklenburg-Vorpommern skulle kunna få omkring två miljarder euro. Detta är en del av den aviserade MV Plan 2035, som är avsedd att slå samman de tillgängliga medlen och anpassa dem till den framtida federala regeringens prioriteringar.

"Investeringarna kommer inte bara att påverka vägar och broar, utan även våra daghem, skolor och sjukhus samt digitaliseringen", säger Schwesig. Ändå finns det kritikröster, framför allt från AfD, som beskriver MV-planen som orealistisk och befarar att den ska väcka falska förväntningar.

Ekonomisk utveckling och utmaningar

Trots dessa utmaningar kunde ekonomin i Mecklenburg-Vorpommern växa med 1,3 procent 2024, vilket representerar den högsta tillväxten efter Hamburg. Men samtidigt står landet inför demografiska förändringar. Under de kommande fem åren väntas antalet sysselsatta minska med cirka 60 000. Varje år lämnar cirka 24 000 anställda arbetsmarknaden medan endast cirka 11 000 går in. Detta gör en riktad vidareutbildningssatsning väsentlig.

Delstatsregeringen, Federal Employment Agency och kamrarna arbetar tillsammans för att skapa en central kontaktpunkt för yrkesutbildning för att bekämpa den pågående bristen på kvalificerad arbetskraft och stödja anställda i dessa svåra tider. Pooth sa: "Välutbildade arbetare är nyckeln till att förändra vår ekonomi."

Sammantaget kan man se att omfattande satsningar och riktade utbildningsåtgärder lägger grunden för en hållbar utveckling i Mecklenburg-Vorpommern. Alla inblandade krävs för att övervinna de utmaningar som ligger framför oss och stärka landet på ett hållbart sätt.