Azerbajdzjaner i Rostock: hotade med utvisning efter 17 år!

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Fokus ligger på Anver Hasanov, en 28-årig azerbajdzjan i Rostock som fruktar för sin uppehållsstatus efter 17 år.

Im Fokus steht Anver Hasanov, ein 28-jähriger Aserbaidschaner in Rostock, der nach 17 Jahren um seinen Aufenthaltsstatus fürchtet.
Fokus ligger på Anver Hasanov, en 28-årig azerbajdzjan i Rostock som fruktar för sin uppehållsstatus efter 17 år.

Azerbajdzjaner i Rostock: hotade med utvisning efter 17 år!

I Mecklenburg-Vorpommern orsakar Anver Hasanovs situation oroliga miner. Den 28-årige azerbajdzjanen har bott i Tyskland i 17 år, tagit gymnasieexamen här och kämpar nu för sin uppehållsstatus. Hasanov har två små barn och en familj som också bor i Tyskland. Speciellt nu när han har ett nytt jobb på kö svävar rädslan för utvisning över honom.

Som Östersjötidningen rapporterar, fick Hasanov nyligen ett brev från Rostock Migration Office som informerade honom om att hans ansökan om förlängning av sitt uppehållstillstånd skulle avslås. Han behöver ett nationellt pass från Azerbajdzjan, vilket han inte har. Hans hemlands ambassad kommer bara att utfärda det om han fullföljer sin 18-månaders obligatoriska militärtjänstgöring - ett hinder eftersom han inte längre talar språket och därför inte kan göra det.

Integration i Tyskland

Hasanovs fall belyser de större utmaningar som många migranter står inför i Tyskland. Enligt en rapport från Federal Office for Migration and Refugees (BAMF) Det finns betydande hinder för integrationen av personer utan tyskt pass. Dessa inkluderar bland annat språkbarriärer och begränsad tillgång till arbetsmarknaden.

Migrerande kvinnor hindras ofta i sitt deltagande på arbetsmarknaden, vilket också återspeglas i siffrorna: Sysselsättningsgraden för kvinnor från tredjeländer var cirka 44 % 2021, medan den var cirka 67 % för män. Sådana skillnader visar hur viktigt det är att lära sig det tyska språket och socialt deltagande – punkter som även MV:s inrikesminister Christian Pegel betonar. Han definierar god integration som ett aktivt deltagande i samhället, inklusive möjligheten att lära sig språket och hitta arbete.

Karriärmöjligheter och svårigheter

Anver Hasanovs svåra situation kompliceras ytterligare av hans professionella situation. Efter utbildning till fordonsmekatronikingenjör och en lärlingsutbildning på ett bageri, som han båda hoppade av, arbetade Hasanov senast på ett stort biluthyrningsföretag. Han har dock varit arbetslös sedan februari och får a-kassa. Hans ansträngningar att arbeta som fordonsskötare på en bilhandlare beror på statusen för hans fiktiva certifikat, som måste förnyas var sjätte månad.

Totalt var det 390 återvändanden i Mecklenburg-Vorpommern 2022 – det högsta antalet sedan 2018. Det gör det tydligt att frågan om migration och integration är mer på den politiska dagordningen än någonsin och att statliga initiativ för att stödja migranter måste bli viktigare. Program och medlemskap, t.ex Migration Law.net, skulle kunna ge värdefullt stöd för att förbättra den rättsliga ramen under sådana turbulenta tider.

För Anver Hasanov kvarstår frågan om han kan ta sig över hindren och säkra sin framtid i Tyskland. Men utan den nödvändiga rättsliga grunden skulle det välmenande engagemanget och integrationen i samhället kunna bli till ingenting. Det är klart att det fortfarande finns mycket att göra här för att migranter som Hasanov äntligen ska kunna stå på stabila fötter.