Färgglatt istället för brunt: Hameln efterlyser en human flyktingpolitik!
Fredag eftermiddag den 26 september 2025 ägde ett möte för human flyktingpolitik och mångfald rum i Hameln.

Färgglatt istället för brunt: Hameln efterlyser en human flyktingpolitik!
På fredagseftermiddagen ägde ett rörelserally rum på bröllopshusterrassen i Hameln under mottot ”Vi kokar av ilska”. Ett 60-tal deltagare samlades för att förespråka en human flyktingpolitik, en fortsättning på sjöräddningen och ett mångsidigt samhälle. Evenemanget arrangerades av en bred allians av organisationer, inklusive Seebrücke, Bunt Statt braun, For Future Alliance, Queere Netzwerk Weserbergland, Omas gegen Rechts, Amnesty International, Infolädchen Coppenbrügge och Deister Antifa. Dessa grupper betonar behovet av att välkomna dem som söker skydd – en humanitär, moralisk och juridisk plikt som ständigt utmanas i dagens värld.
Som framgår av rapporterna från Dewezet Som synes startade rallyt 16.30. med kraftfulla tal, bland annat från pastor Christoph Vetter och arrangören Sascha Schröder. De sistnämnda talade passionerat om mångfald och mänskliga rättigheter och erkände att mobiliseringen för evenemanget inte var så framgångsrik som hoppats. Detta visar att kampen för human behandling av flyktingar långt ifrån är vunnen.
Klimatförändringar som orsak till flykt
Ett centralt tema för rallyt var kopplingen mellan klimatförändringar och migration. Denna fråga blir allt viktigare, särskilt med tanke på östaternas öde som Tuvalu. Enligt uppgifter från Federal Agency for Civic Education Tuvalu anses vara ett av de första länderna som kan bli obeboeliga på grund av klimatförändringarna. De stigande havsnivåerna och ökningen av extrema väderhändelser innebär massiva utmaningar för befolkningen på cirka 10 000 människor, eftersom kustområdena regelbundet översvämmas och deras försörjning därför hotas.
Denna situation väcker inte bara juridiska frågor utan också moraliska frågor. Klimatförändringarna gör det nödvändigt att utöka definitionen av flyktingar. Enligt FN:s flyktinghjälp Rättsliga ramar som OAU-konventionen och Cartagena-deklarationen har redan utvecklats som också erkänner människor som flyr från klimatförändringar eller naturkatastrofer som flyktingar. Denna utveckling visar att det är hög tid att intensifiera diskussionen om klimatpolitiskt ansvar och hitta rättvisa lösningar.
Utmaningar och perspektiv
Men det är inte bara öarna i Stilla havet som drabbas. Det finns miljontals människor runt om i världen som fördrivs från sina hem på grund av naturkatastrofer och klimatrelaterade förändringar. Statistik visar att totalt 45,8 miljoner människor var tvungna att omplaceras på grund av ”katastrofförflyttning” 2024. Även om Tyskland självt drabbades av en förödande översvämningskatastrof 2021, visar debatten om klimatrelaterad migration att inga konkreta åtgärder ännu har vidtagits för att stödja dessa människor på nationell eller europeisk nivå.
Det blir tydligt att klimatförändringarna inte bara är en miljökris, utan också ett sociopolitiskt problem som kräver ett hållbart och rättvist förhållningssätt till migranter. Attraktionen från deltagarna i Hameln var omisskännlig: Framtiden tillhör ett mångsidigt, inkluderande samhälle som ger alla en rätt till liv. Det återstår att hoppas att de röster som kräver mänskliga rättigheter och skydd av flyktingar kommer att höras tydligare och att de nödvändiga politiska åtgärderna kommer att vidtas.