Fackföreningar kräver en förändring av kollektiva förhandlingar: Osnabrück står tillsammans för rättigheter!

Fackföreningar kräver en förändring av kollektiva förhandlingar: Osnabrück står tillsammans för rättigheter!

Konferensen för DGB:s medlemsförbund, som samlade 50 delegater, fokuserade på viktiga ämnen och den framtida riktningen i Osnabrück med omnejd. Under ledning av Nicole Verlage, verkställande direktör för regionen Osnabrück – Emsland – Grafschaft Bentheim, sattes centrala prioriteringar för de kommande åren. Ordföranden för arbetsförmedlingens styrelse för Osnabrück, Tina Heliosch, deltog också i evenemanget i Haus Rahenkamp med ett välkomsttal. Hon lyfte fram fackföreningarnas roll som oumbärliga partners på området för arbetsmarknadsvillkor och lyfte fram vikten av kompetens.

Stefan Kurzel, styrelseledamot i DGB, fann tydliga ord när han fördömde den aktuella politiska utvecklingen. Enligt honom ska hotet från extrema högerrörelser inte underskattas. Han varnade starkt för de möjliga negativa effekterna av dessa trender på rättvisa arbetsvillkor och demokratiska principer. Deltagarna på konferensen bestämde sig för att enas bakom kravet på en förändring av kollektiva förhandlingar och att ta hårda tag mot attacker mot strejkrätten och 8-timmarsdagen.

Val och enighet för arbetares rättigheter

Nils Bielkone valdes till ordförande i stadsföreningen medan Lars Völkel tog över rodret i stadsdelsföreningen. Båda kandidaterna betonade sitt starka engagemang för arbetande människors rättigheter i sina tal. Teamet är fast beslutna att vara en röst för anställda och högljutt representera deras intressen.

I sammanhanget är det viktigt att nämna att strejker, framför allt inom offentliga serviceområden som järnvägar, daghem och kliniker, kan få långtgående effekter för allmänheten. Som framhållits på DGB:s hemsida måste arbetande människor ofta hitta lösningar när anläggningar som daghem strejkar eller tågen slutar fungera. Sådana störningar bidrar till risken för att kritisk sjukvårdsverksamhet äventyras. Politiska röster efterlyser därför längre uppsägningstid och obligatoriska skiljeförfaranden, men fackförbunden ser detta som en inskränkning av strejkrätten, vilket är stadgat i grundlagen.

Rättslig ram för strejker

Som Haufe-plattformen förklarar i detalj finns det strikta lagkrav för en laglig strejk. Strejken ska organiseras av ett fackförbund och får inte bryta mot några juridiska skyldigheter såsom fredsförpliktelser. Dessutom ska den syfta till mål som kan regleras genom kollektivavtal och proportionaliteten ska upprätthållas. Särskilt inom området för offentliga tjänster är införandet av räddningstjänster väsentligt, vilket även fackföreningarna respekterar. Det betyder dock inte att anställdas rättigheter kan lämnas bakom.

Den nuvarande situationen illustrerar återigen hur föränderliga tider är för anställda och fack. Med tanke på de utmaningar som politiska strömningar och sociala spänningar innebär, är engagemanget för arbetstagarnas rättigheter fortfarande centralt för att säkerställa rättvisa och konkurrenskraftiga arbetsvillkor.