Kleists The Broken Jug lyser i ny prakt i Wilhelmshaven!

Kleists The Broken Jug lyser i ny prakt i Wilhelmshaven!

I hjärtat av Wilhelmshaven ger den nya chefsregissören Nicola Bremer en frisk fläkt till teatern. Hon iscensätter Kleists "The Broken Jug", en klassiker som inte bara är täckt av Abitur, utan även fängslar publiken med originaldetaljer. NWZonline rapporterar, att produktionen kretsar kring handlingen 1800, en tid som föregick moderna metoder för att säkra kriminalteknik och samla bevis.

Temat perception är centralt, eftersom karaktärerna insisterar på sina alldeles egna versioner av berättelsen. Så att publiken förblir oklart om vad som kommer att hända i finalen, håller Bremer spänningen kvar till slutet. Ett iögonfallande inslag i produktionen är den stora, vita katttassen, som porträtteras av Sven Heiß och väcker uppståndelse.

Från smäll till drama

Scenen intas av en hög smäll och rök som griper publiken redan från start. Delarna av Corpus Delicti används för att skapa kajen, podiet och registret för domare Adam (spelad av Stefan Faupel), som dyker upp med skador på huvudet och refererar till en bisarr historia med en katt. För att publiken ska veta vad som står på spel kretsar rättegången kring Marthe Rulls (Aida-Ira El-Eslambouly) trasiga kanna.

Mitt i det juridiska kaoset försöker domare Walter (Simon Ahlborn) och kontorist Licht (Félicien Moisset) klargöra situationen. Pjäsen utvecklas inte bara som ett brottmål, utan också som en romantisk kärlekshistoria mellan Eve Rull (Anne Weise) och Ruprecht Tümpel (Friedrich Steinlein).

En titt bakom kulisserna

Språket förblir troget Heinrich von Kleists stil, men karaktärerna får mer inre liv och djup genom produktionen. Tittarna kan bli känslomässigt fästa vid karaktärerna och uppleva deras utveckling på nära håll. Med den här produktionen visar Bremer inte bara sina begåvade regiförmågor, utan stimulerar också till reflektion över mänskliga längtan och relationer.

Intresset för relationen mellan dramatisk text och teater diskuteras också i nyare studier. Som Milena Rolkas analys klargör, har performance i drama setts som en väsentlig strukturell princip sedan 1700-talet. Detta perspektiv kompletterar publikens vilja att engagera sig i föreställningen och inse komplexiteten i de relationer som skildras. Königshausen & Neumann beskriver denna dramaturgi är avgörande för att förstå Kleists verk.

Med denna kreativa produktion av "The Broken Jug" visar Nicola Bremer att teater fortfarande är mycket populärt idag och kan erbjuda ett utrymme för reflektion över mänskligheten.