87 år efter Kristallnatten: Judar i rädsla för sin säkerhet

87 år efter Kristallnatten: Judar i rädsla för sin säkerhet

Idag, den 9 november 2025, minns vi offren för den fruktansvärda Kristallnattspogromen som ägde rum för 87 år sedan. Den dagen brann synagogor i Tyskland, förstörde liv och lämnade ärr som fortfarande kan kännas idag. Inrikesminister Sabine Sütterlin-Waack (CDU) uttryckte i ett uttalande nyligen oro över den pågående rädsla som många judar känner. Dessa farhågor visar att judiska medborgare i Tyskland inte åtnjuter den frihet som andra medborgare åtnjuter. Sütterlin-Waack betonar: "Vi måste göra allt vi kan för att se till att judar kan känna sig trygga."

Kristallnatten, även känd som Kristallnatten, representerar en av de värsta perioderna av antisemitisk förföljelse i Tyskland. Den 9 och 10 november 1938 inträffade omfattande upplopp där nationalsocialistiska trupper, såväl som många tyska civila, brutalt attackerade judiska butiker och institutioner. Över 1 400 synagogor förstördes och minst 91 människor dog, medan uppskattningsvis 30 000 judiska män arresterades och deporterades till koncentrationsläger. Händelsen, som utlöstes av mordet på den tyske diplomaten Ernst vom Rath, var en föregångare till Förintelsen som skulle leda till mordet på sex miljoner judar. Den här natten ses i historien som en vändpunkt som delade samhället mellan moraliskt agerande och blind lydnad medan världen tittade, och ofta bara tittade.

Insikt i nuet

Men även idag finns faran kvar i många judars sinnen. Särskilt i Schleswig-Holstein finns det för närvarande inget konkret hot mot judiska institutioner, vilket Sütterlin-Waack understryker. Ändå står den i nära kontakt med de judiska samfunden för att kunna anpassa polisinsatser och öka känslan av trygghet. Ur ett historiskt perspektiv är det tydligt att de judiska samfunden i Tyskland kan se tillbaka på en hundraårig historia som innehåller både välmående perioder och tragiska vändpunkter.

Judisk historia på tysk mark går tillbaka till år 321. Under århundradena utvecklades en levande judisk kultur som varade in på 1900-talet. Upplysningen ledde till judarnas politiska emancipation, även om deras historia var starkt präglad av utanförskap, hat och våld. Efter att nationalsocialisterna kom till makten 1933 upplevde judarna en aldrig tidigare skådad utrotningspolitik. Efter kriget byggdes det judiska livet långsamt upp igen. Med tillströmningen av judar från det forna Sovjetunionen på 1990-talet upplevde det judiska samfundet i Tyskland ett förnyat uppsving. Idag är Tyskland ett av länderna med det tredje största judiska samfundet i Europa.

Att minnas och fira

Med anledning av dagens minnesdag pågår minnesevenemang i många städer. Gunter Demnigs stötestenar firade nationalsocialismens offer och förstörelsen av judiskt liv. Dessa små stenplattor som läggs framför husen till offer för nazistregimen är en symbol som inte får glömmas bort. Städkampanjer organiseras också i olika städer för att städa synagogor och judiska minnesmärken och skapa en minnesplats, särskilt i en tid då antisemitismen fortsätter att visa tecken på att spridas igen.

Brandattentatet mot synagogan i Lübeck i mars 1994 är ytterligare ett exempel på de utmaningar som det judiska livet fortfarande står inför idag. Vägen till frihet och säkerhet fortsätter att vara stenig för många judar i Tyskland. Men vi kommer att fortsätta arbeta med all vår kraft för att uppnå en respektfull och fredlig samexistens, vilket vi måste fortsätta att uppmärksamma i framtiden.