Bremerhaven: Forskare avslöjar ny sanning om Arktis!

Bremerhaven: Forskare avslöjar ny sanning om Arktis!

Diskussionen om förändringar i Arktis får en frisk fläkt med en ny studie från Bremerhaven. Forskare vid Alfred Wegener Institute (AWI) har motbevisat ett sedan länge hållet antagande: det fanns ingen kontinuerlig, massiv ishylla i Arktis under de kallaste istiderna, vilket många tog för givet. Denna upptäckt kan få långtgående konsekvenser för vår förståelse av tidigare och framtida klimat.

I åratal har det diskuterats om ett tjockt lager av is har bildats i Arktis, som många ansåg vara fast. AWI-teamet undersökte sedimentkärnor från Ishavet och Yermak-platån och fann att Arktis inte var helt täckt med is, även under extrema kalla perioder under de senaste 750 000 åren. Istället visar uppgifterna att det förekom säsongsmässiga förändringar i havsisen och fortsatt existens av öppet vatten, vilket var avgörande för det marina livet.

Vetenskaplig metodik

Forskarna använde högupplösta jordsystemmodeller för att simulera klimatförhållanden under två kalla perioder som inträffade för cirka 21 000 och 140 000 år sedan. Dessa modeller bekräftade resultaten av sedimentanalyser genom att visa att varmt atlantvatten strömmade in i Arktis även under extrema förhållanden. Detta varma vatten hindrade delar av havet från att frysa helt. Så isen var på intet sätt statisk; det rörde sig dynamiskt med årstiderna och bildade sprickor och öppna ytor som släppte in ljus i vattnet och därmed gjorde livet möjligt.

Jochen Knies, huvudförfattaren till studien, förklarade att även om ishyllor kunde ha bildats lokalt under en kort tidsperiod, fanns det aldrig en enorm ishylla som täckte allt i tusentals år. För cirka 650 000 år sedan minskade den biologiska aktiviteten i sedimenten, vilket kan ses som bevis på en tillfällig händelse.

Framtidsutsikter och nuvarande utmaningar

De nya rönen är av intresse inte bara för historiker. De hjälper också till att förbättra förståelsen för framtida klimatmodeller. Arktis värms nu upp dubbelt så snabbt som det globala genomsnittet; ett faktum som gör förståelse för tidigare reaktioner på kalla och varma perioder brådskande för att bättre kunna förutsäga hur regionen kommer att utvecklas i framtiden.

En färsk prognos från Colorado University tyder på att Arktis kan vara praktiskt taget isfritt under de kommande åren. Satellitobservationer visar att det har skett en betydande minskning av arktisk havsis sedan 1978. Följaktligen kan den första isfria dagen inträffa mer än tio år tidigare än vad som tidigare antagits. Denna utveckling beror på mänsklig påverkan och atmosfärisk och oceanisk värmetransport.

Sammanfattningsvis kan man säga att forskningen i Arktis är i ett tillstånd av förändring. De nya rönen från Bremerhaven är inte bara ett slag mot gamla myter, utan ger också viktiga ledtrådar för allt som väntar i relation till klimatförändringarna under de kommande åren och decennierna. Havsisens dynamik och förändringar samt förändringar i marina ekosystem utgör allvarliga utmaningar - inte bara för flora och fauna, utan också för kustinvånare, som står inför nya risker.

För mer information och detaljer om denna banbrytande studie kan du läsa artikeln av T Online samt pressmeddelandet från AWI läsa. Dessutom kan du hitta intressanta prognoser om framtiden för Arktis i analysen av Forskning och undervisning.