Bremerhaven: Miljonprojekt undersöker snabb upptining av permafrost

Bremerhaven: Miljonprojekt undersöker snabb upptining av permafrost

Alfred Wegener Institute (AWI) i Bremerhaven har lanserat ett spännande nytt projekt som väcker uppmärksamhet från klimatforskare världen över. Under namnet PeTCaT, förkortning för "Rapid Permafrost Thaw Carbon Trajectories", är syftet att från oktober 2025 till september 2030 undersöka hur den snabba upptinningen av permafrost påverkar klimatet. Den ideella organisationen Schmidt Sciences stödjer detta banbrytande projekt med ett finansieringsbelopp på cirka 10,4 miljoner US-dollar – det vill säga cirka 8,9 miljoner euro. Med AWI i centrum samlar projektet forskare från USA, Kanada, Sverige och Nederländerna för att möta utmaningarna med den globala uppvärmningen.

Varför är det här projektet så viktigt? Arktis värms upp snabbare än det globala genomsnittet, och mer kol lagras i regionens frusna jordar än i atmosfären – ungefär dubbelt så mycket! När permafrosten tinar frigörs växthusgaser som koldioxid och metan, vilket ytterligare destabiliserar klimatet. Guido Grosse, projektledaren, påpekar att upptining av det övre jordlagret sker varje sommar, medan smältlagren går djupare på grund av långvarig uppvärmning.

Forskningsmetoder och mål

Projektets metodik är också anmärkningsvärd. PeTCaT använder fjärranalys och djupinlärningsteknik för att kartlägga abrupta upptiningsprocesser i Arktis. Genom att samla in prover från platser i Alaska, Kanada och Finland kommer nedbrytningen av organiskt material och mängden kol som frigörs att undersökas. En ny datamängd, inklusive satellitutvärderingar och fältmätningar, skapas för att bättre förstå interaktionerna inom kolcykeln på den arktiska platsen.

Teamet av forskare planerar att utveckla nya klimatprognoser. Dessa är avsedda att hjälpa till att förstå rollen av upptinande permafrost i den globala kolcykeln och analysera effekterna på den återstående CO₂-budgeten. Hur fuktförhållandena utvecklas i Arktis är av central betydelse. Simuleringar visar att framtida nederbörd kommer att påverka lokala förhållanden: mer CO₂ produceras i torra jordar, medan metan produceras i fuktigare jordar.

Bättre förståelse för framtiden

Forskare studerar intensivt de olika faktorer som påverkar klimatet. En av utmaningarna är kusterosion, vilket resulterar i att cirka en halv meter kustlinje tappas årligen i många arktiska områden. Denna erosion påverkar inte bara landskapet, utan också kolets kretslopp, eftersom CO2-nivåerna på oceanytan ökar på grund av eroderat material.

Max Planck Institute for Meteorology arbetar också med parallella projekt för att bättre modellera de komplexa biogeokemiska processerna som är förknippade med permafrost. Experter från en lång rad institutioner hjälper till att fördjupa kunskapen om den arktiska regionen så att framtida klimatscenarier blir ännu mer precisa.

Sammantaget visar PeTCaT-projektet hur viktigt internationellt samarbete och modern teknik är för att möta utmaningarna med klimatförändringarna. Resultaten kan vara avgörande för både forskarvärlden och politiska beslutsfattare att ta fram välgrundade åtgärder för att hantera förestående klimatpåverkan. Detta är en del av framtida forskning som är mycket relevant inte bara för Arktis, utan för hela planeten.

Läs mer om projektet på T-Online, [AWI].