Larmstämning i Mecklenburg-Vorpommern: kommuner brottas med ett underskott värt miljarder!

Larmstämning i Mecklenburg-Vorpommern: kommuner brottas med ett underskott värt miljarder!

I Mecklenburg-Vorpommern överskuggar kassakistorna det kommunala ekonomiska landskapet. Som NDR rapporterar redovisar kommunerna ett stort miljonunderskott, vilket alltmer blir en central utmaning. Låga skatteintäkter, resultaten från den senaste folkräkningen och stigande kostnader har lett till en alarmerande trend: efter åtta år av överskott gick de lokala budgetarna i underskott för första gången 2023, och underskottet steg till häpnadsväckande 280 miljoner euro 2024.

Thomas Beyer, ordförande i föreningen för städer och kommuner, slår larm och efterlyser snarast samtal med delstatsregeringen. Den nuvarande ekonomiska situationen beskrivs som prekär. Det verkar som om pengarna är knappa, vilket innebär att många byggprojekt måste ställas på is och lokala myndigheter börjar dra ner på frivilliga förmåner.

Stigande kostnader och fallande anslag

Orsakerna till denna oroande ekonomiska situation är många. Stigande personalkostnader och högre socialbidrag pressar kassan ytterligare samtidigt som inkomsterna sjunker. Den senaste folkräkningen avslöjade också betydligt lägre befolkningstal, vilket har resulterat i lägre anslag. Nyckelanslagen från staten förväntas minska med en tredjedel – från 1 019 euro per invånare 2024 till bara 756 euro 2025.

För att belysa detta, överväg att den genomsnittliga tilldelningen per medborgare i Tyskland är 520 euro. I distriktet Lüchow-Dannenberg får kommunerna till och med det högsta anslaget på 916 euro per capita. Dessa medel är avgörande för den allmänna finansieringen av administrativa budgetutgifter, medan kommunala intäkter huvudsakligen kommer från lokala avgifter och skatter.

Samhällenas rättigheter och stämningar

Vissa kommuner har redan vidtagit rättsliga åtgärder mot de minskade bidragen på grund av folkräkningen. Detta är en process i flera steg där kommunerna måste anpassa sin ekonomi. De löpande kostnaderna för de kostnadsfria daghemmen, som inte har kostat föräldrar något sedan 2020, uppgår till cirka en miljard euro årligen för stat och kommun.

Grevesmühlens borgmästare Lars Prahler efterlyser också en minskning av byråkratin och är positiv till att införa en avgift på 50 euro per daghem eller fritidshemsplats. Dessa åtgärder skulle kunna bidra till att få de stigande kostnaderna under kontroll, men debatten om de ekonomiska ramarna är långt ifrån över.

Den ”investeringshöjare” som utlovats väcker också diskussion, då man befarar att den kan skapa nya skattehål. Kommunerna står därför inför en svår uppgift: balansgången mellan nödvändiga investeringar och efterlevnad av en ansträngd budget.

Den dramatiska ekonomiska situationen i Mecklenburg-Vorpommern visar än en gång hur viktigt en balanserad budgetförvaltning är för kommunerna. Detta gör det klart att "det är något på gång" för regionens framtid, och delstatsregeringen måste nu vara kreativ för att vända saker och ting.