Schweiz driver på för fred: armeniernas återkomst i Nagorno-Karabach krävs!

Schweiz driver på för fred: armeniernas återkomst i Nagorno-Karabach krävs!

Som ett viktigt steg mot att lösa den långvariga konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan undertecknades idag ett fredsavtal som inleddes i Vita huset. Christian Solidarity International (CSI) var nöjd med dessa framsteg och efterlyser nu genomförandet av det schweiziska fredsinitiativet för Nagorno-Karabach-regionen. Avtalet undertecknades av Armeniens premiärminister Nikol Pashinyan och Azerbajdzjans president Ilham Aliyev och markerar en vändpunkt i de två ländernas ansträngda relationer. CSI välkomnar varmt detta avtal, som kom till som ett resultat av intensiva diplomatiska ansträngningar under USA:s president Donald Trumps beskydd. Dr. John Eibner, president för CSI, gratulerade Trump till hans medlingsframgång.

Över 120 000 fördrivna armenier väntar akut på att återvända till sitt hemland, och det schweiziska initiativet kräver att denna återvändande ska vara en integrerad del av en stabil fredsplan. Samtidigt har det schweiziska parlamentet gett regeringen mandat att organisera ett fredsforum mellan Azerbajdzjan och representanter för folket i Nagorno-Karabach. Medordförandena för det schweiziska fredsinitiativet, Stefan Müller-Altermatt och Erich Vontobel, betonade att varaktig fred inte kan uppnås utan att armenierna återvänder.

Bakgrunden till fredsprocessen

Vita husets möte där fredsfördraget undertecknades samlade inte bara de två statscheferna, utan också ett betydande strategiskt steg mot skapandet av en ny handelsväg, "Trump Route for International Peace and Prosperity" (TRIPP). Denna rutt är avsedd att ge Azerbajdzjan tillgång till sin Nakhichevan-exklav genom armeniskt territorium, och de första förhandlingarna om detta förväntas inledas nästa vecka. Trump kallade detta ögonblick ett historiskt steg och betonade att de "äntligen hade slutit fred."

Aliyev kallade dagen ett steg mot "evig fred i Kaukasus", medan Pashinyan kallade avtalet en "betydande milstolpe". Dessa förklaringar står i kontrast till de spänningar som fortfarande råder. Trots avtalet finns det fortfarande inget slutgiltigt fredsavtal mellan de två länderna och Armeniens inrikespolitiska situation är fortfarande spänd. Pashinyan är kontroversiell och Azerbajdzjan fortsätter sitt tryck på Jerevan, inklusive krav på konstitutionella förändringar.

Regionala svar och utmaningar

Konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan har historiska rötter som går tillbaka till Sovjetunionens kollaps. Nagorno-Karabach, som tillhör Azerbajdzjan enligt internationell rätt, kontrollerades av etniska armenier fram till hösten 2023. Efter att Azerbajdzjan återerövrat det flydde över 100 000 människor från regionen. Azerbajdzjan kan lita på militär överlägsenhet och stöd från olje- och gasexporten samt från Turkiet och Ryssland.

Utsikten till den nya korridorvägen har länge varit kontroversiell, men det nya avtalet syftar till att främja konfliktfri handel i regionen. Detta drag ses också som ett försök från USA att konsolidera sitt geopolitiska inflytande, medan Ryssland, Armeniens tidigare skyddsmakt, ser avtalet som ett strategiskt nederlag. Iran väcker oro för möjliga territoriella konsekvenser. Gisslantagande är fortfarande en annan viktig fråga, eftersom flera dussin armeniska fångar fortfarande är fängslade i Azerbajdzjan.

Sammanfattningsvis återstår det att se hur den politiska utvecklingen under de kommande veckorna och månaderna kommer att påverka freden i regionen. Med ett tydligt fokus på återvändandeprocessen för fördrivna armenier och fredens stabilitet återstår mycket att göra. Som CSI betonar kan stabil fred och positiv utveckling endast uppnås om konkreta åtgärder vidtas.

Ytterligare information om detta ämne finns i rapporterna från Pressportal och SRF.