Schweiz lanserar fredsinitiativ för återvändande av Karabach-armenier

Schweiz lanserar fredsinitiativ för återvändande av Karabach-armenier

Vad händer i södra Kaukasus? Denna fråga berör för närvarande inte bara politik och diplomati, utan också många människor som har flytt från regionen och skulle vilja återvända. Det pågår för närvarande ansträngningar i Schweiz för att inrätta ett fredsforum för Nagorno-Karabach-armenier som fördrivits av Azerbajdzjan. Detta initierades av olika schweiziska parlamentariker, och stödet för initiativet växer, som presseportal.ch rapporterar.

Nationalrådet Erich Vontobel (EDU, ZH) har uppmanat den federala regeringen att ta en mer aktiv roll i att skapa ett internationellt fredsforum. Målet: att främja en öppen dialog mellan Azerbajdzjan och representanterna för de cirka 100 000 fördrivna Karabach-armenierna. I detta sammanhang varnade Vontobel för att Schweiz, som depositariestat för Genèvekonventionerna, inte kunde stå passivt. Förbundsrådet, å andra sidan, kritiseras av Coalition Suisse Internationale (CSI) för sina "uppgivna signaler" angående genomförandet av parlamentets mandat.

Fredsforum: En stråle av hopp för rhenlänningarna?

Inrättandet av kommittén för det schweiziska fredsinitiativet för Nagorno-Karabach i slutet av maj 2025 av 19 medlemmar av National and Council of States sågs som ett viktigt steg för att främja den fördrivna befolkningens återvändande. CSI:s verkställande direktör, Simon Brechbühl, betonar att utvisningen av kristna armenier inte bara är en humanitär fråga, utan också en fråga om internationell rätt. Frågan om återvändande är en nyckelfråga, inte bara för dem som berörs av konflikten, utan också för hela det internationella samfundet.

Stödet till fredsforumet överskrider politiska läger. Nationalrådet Nicolas Walder (Greens, GE) stödde till exempel motionen, som måste lämnas in den 19 september 2024, och hänvisade till vänskapen med den armeniska befolkningen. Dessutom betonade förbundspresidenten Viola Amherd behovet av att skydda de återvändandes rättigheter i enlighet med internationell lag, vilket ytterligare understryker de brådskande kraven på Schweiz aktiva deltagande i förhandlingarna.

Status quo och utsikter

Hittills har Azerbajdzjan inte visat någon vilja att samarbeta med Nagorno-Karabach-armeniernas återkomst. Brechbühl varnar för en möjlig eskalering om detta lämnas obemärkt. Utvisningen av 120 000 Karabach-armenier hösten 2023 ses allmänt som ett allvarligt brott mot internationell humanitär rätt. Majoriteten av rösterna från Nationalrådet visar dock att det finns en vilja i schweizisk politik att ta ansvar och fokusera på fred och dialog.

Kaukasuskonflikten, vars rötter ligger i sovjetisk nationalitetspolitik och godtycklig gränsdragning, visar internationella organisationers misslyckande att agera i rätt tid. Det är just detta som gör det nuvarande initiativet för Sydkaukasien desto viktigare. Om Schweiz skapar ett forum kan detta vara ett första steg mot en fredlig lösning som tar hänsyn till de återvändandes behov. Politisk vilja och dialog kan i slutändan bygga broar som möjliggör återvändande och fred. Det återstår att se hur denna utveckling kommer att utvecklas.