Merkel kräver diplomati: Tyskland måste bli fredligt!

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Angela Merkel talar om Natos mål, militär styrka och diplomati i Ukrainakonflikten den 2 juli 2025 i Schwerin.

Angela Merkel äußert sich am 2. Juli 2025 in Schwerin zu NATO-Zielen, militärischer Stärke und Diplomatie im Ukraine-Konflikt.
Angela Merkel talar om Natos mål, militär styrka och diplomati i Ukrainakonflikten den 2 juli 2025 i Schwerin.

Merkel kräver diplomati: Tyskland måste bli fredligt!

På gården till Schwerins slott kommenterade Angela Merkel nyligen viktiga geopolitiska frågor som just nu påverkar Europa och världen. Under rubriken "Fredlighet" deltog hon i paneldiskussionen som diskuterade det ryska kriget mot Ukraina och konflikterna i Gazaremsan. Det blev tydligt att Merkel tydligt tar avstånd från försvarsminister Boris Pistorius, som betonar behovet av att Tyskland blir ”krigsberedda”. [NDR](https://www.ndr.de/nachrichten/mecklenburg-vorpommern/merkel-wir-muessen-friedenstuechtig- Werden,merkel-3662.html) rapporterar att Merkel motsatte sig att Tyskland mycket väl kan behöva militär styrka, men fokus borde ligga på en "fredsorienterad" inriktning.

I sitt tal betonade hon vikten av diplomati för att lösa konflikter och motverka aggression. "Samtal med Ryssland är nödvändiga för att få ett slut på kriget", sade ex-kanslern. Hon påpekade att avskräckning och diplomatiska kontakter är de bästa alternativen för att förhindra attacker. Detta kommer i samband med nya Nato-mål som kräver en ökning av försvarsutgifterna till upp till 3,5 procent av bruttonationalprodukten till 2035, en plan som också har stöd från länder som Polen och Litauen, men som möts av skepsis från andra medlemsländer, som Belgien och Spanien, som ser de riktade utgifterna som för höga. BR

Kritik av militära strategier

Merkel uttryckte också oro över konflikterna i Mellanöstern. Hon beskrev Israels militära aktioner i Gazakriget som "hårda" och "hårdhjärtade", i skarp kontrast till Hamas redan dokumenterade illdåd. Merkel är empatisk till protesterna i Israel som kräver vapenvila och ifrågasätter effektiviteten av Israels militära strategi. I sammanhanget märktes det också att hon inte på något sätt ångrar de beslut hon tog inom flyktingpolitiken för tio år sedan. Hon gjorde klart att missnöje med denna politik inte borde ge utrymme för främlingsfientlighet. ZEIT

En särskilt anmärkningsvärd aspekt var Merkels granskning av nedgångarna i Tysklands försvarsutgifter under de senaste två decennierna. Enligt deras uppfattning var denna nedgång en "fredsutdelning" som inte borde äventyra utvecklingen av de nya federala staterna. Ändå ser hon den nuvarande situationen som en vändpunkt. Hon beskriver Nato-staternas överenskommelse om högre utgifter som logisk och nödvändig på grund av den betydande hotsituation som utvecklats efter Ukrainakonflikten.

Merkel och Europas framtid

Angela Merkel, som var den första kvinnan och östtyskan att tillträda kanslerämbetet och anses vara en av de mäktigaste kvinnorna i världen, förblir en avgörande figur inte bara i hjärtat av tysk politik, utan också i globala dialoger. Deras tydliga positionering i termer av militär styrka och diplomati skulle kunna bidra till att forma den nödvändiga politiska kursen för Tyskland och Europa i dessa osäkra tider. Nu återstår frågan: Hur kommer det internationella samfundet att svara på Merkels uppmaning till "fredsskapande" och vilka åtgärder kommer att vidtas under de kommande månaderna?