Drönarlarm via MV: Ökande hot mot vår infrastruktur!

Drönarlarm via MV: Ökande hot mot vår infrastruktur!

Oron för säkerheten för kritisk infrastruktur i Mecklenburg-Vorpommern växer: fler och fler drönaröverflygningar registreras. Under första halvåret 2025 räknade polisen 68 incidenter med obemannade flygfarkoster (ULS), inklusive fyra rapporterbara incidenter som ägde rum över militära installationer och en havsbaserad vindkraftspark nära Rügen. Detaljer om dessa militära anläggningar förblir dock oklara av konfidentialitetsskäl. Jämfört med de sex och sju fallen av illegala överflygningar över säkerhetskänsliga områden 2023 och 2024, finns det en oroande ökning av drönaraktiviteten i regionen [nordkurier.de].

Farorna med dessa drönare ska inte underskattas. Inrikesminister Christian Pegel betonar att dessa obemannade flygplan kan ha potentiellt katastrofala effekter. Drönarflygningar över flygplatser eller annan kritisk infrastruktur kan få dramatiska konsekvenser. År 2023 observerades till exempel incidenter vid Nord Stream AG:s landningsstation i Lubmin och färjeterminalen i Rostocks hamn, som belyser de potentiella riskerna med dessa tekniker.

Strategier för att försvara sig mot drönare

Delstatsregeringen har redan vidtagit åtgärder för att motverka detta hot. I september 2022 tillkännagavs inrättandet av ett drönarförsvarscenter för att möjliggöra integrerad drönardetektering och försvar. De tekniska systemen för detektering och försvar av drönare var på plats i Mecklenburg-Vorpommern i juli 2024, och delstatspolisen har varit aktivt involverad i försvar mot drönare sedan försommaren 2024.

Det lagliga förbudet mot överflygningar över polisen och Bundeswehr fortsätter dock att utgöra en utmaning. Dessutom har över 130 drönarpiloter inom statspolisen genomfört sin utbildning för att kunna använda drönares möjliga användningsområden för spanings- och övervakningsändamål. Detta visar att teknik inte bara ses som ett hot, utan också som ett användbart verktyg. Christian Schumacher, chef för polisförbundet i MV, efterlyser också långsiktig finansiering och decentraliserad försvarsteknik för att mer effektivt kunna svara på de ökande hoten.

Hotbilden är oklar

Manuel Atug, en känd säkerhetsexpert för kritisk infrastruktur, betonar att Tyskland är dåligt förberedda på hoten från drönare. Särskilt slående är den upprepade flygningen av obemannade flygplan med navigationsljus på, vilket tyder på att angriparna kanske inte opererar i hemlighet. Dessa drönare är ofta professionellt designade och kan förbli luftburna under längre perioder, vilket tyder på ett organiserat hot, möjligen till och med från Ryssland. En incident på Köpenhamns flygplats har bara ökat dessa farhågor, eftersom ursprunget till de prickiga drönarna fortfarande är oklart. Den danska regeringen beskriver därför situationen som ett ”systematiskt hot”.

I Tyskland är försvaret mot drönare utspritt på olika myndigheter, vilket gör svarsalternativen komplicerade. Tekniska försvarsmetoder som att "jamma" eller avlyssna med nät har var och en sina nackdelar och är inte alltid effektiva, som Atug förklarar. Medan försvarsminister Boris Pistorius påpekar de begränsade alternativen är Atug mer optimistisk att det som är nödvändigt görs, men framstegen går alldeles för långsamt.

Framöver bör det noteras att både tekniska lösningar och juridiska regleringar är nödvändiga för att övervinna de utmaningar som drönare utgör för kritisk infrastruktur. Diskurser om nya regler som påverkar drönarförsvar är väsentliga för att informera operatörer om kritisk infrastruktur om hotsituationen [spiegel.de]. zdf.de betona. De kommande månaderna kommer att vara avgörande för att vidta nödvändiga åtgärder för att motverka dessa hot.