Dans och minne: Perform[d]ance belyser det nazistiska förflutna
Ungdomskompaniet Perform[d]ance presenterar en dansproduktion om minneskulturen den 4 juli 2025 i Stralsund.
![Die Jugendkompanie von Perform[d]ance präsentiert am 4. Juli 2025 in Stralsund eine Tanzinszenierung zur Erinnerungskultur.](https://die-nachrichten.com/cache/images/Zeugen-1100.jpeg)
Dans och minne: Perform[d]ance belyser det nazistiska förflutna
Vad motiverar unga i Stralsund? Ett spännande dansteaterprojekt från ungdomskompaniet Perform[d]ance handlar om ett mycket allvarligt ämne: minneskulturen i Tyskland. Under titeln "Sök efter en minneskultur i rörelse" tar produktionen en känslig titt på ansvaret för att hantera nazisttiden, särskilt i en tid då samtida vittnen har blivit sällsynta. Premiären ägde rum den 4 juli 2025 i Gamla järngjuteriet i Stralsund och ackompanjerades av en livlig publikdiskussion där publiken fick fördjupa sig i bakgrunden till föreställningen.
Nästa framförande av stycket är idag, den 5 juli, klockan 19:30, innan den fortsätter följande dagar, 6 och 8 juli och 9 juli. Dessa föreställningar kompletteras av en intressant blandning av 1940-talsswing och balsal, som tillsammans med spökande koreografiska bilder av våld och mänsklighet skapar ett imponerande spektakel. Ytterligare föreställningar kommer att följa, bland annat den 11 och 12 juli.
Föränderlig minneskultur
Att hantera historien har länge varit ett problem i Tyskland. Den tyska minneskulturen har delvis beskrivits som en förtryckskultur. Efter andra världskriget ville samhället i Bonnrepubliken inte veta något om sina egna brott. DDR avvisade också allt ansvar för nationalsocialismens grymheter. Detta förändrades dock med 1960-talets studentrörelse som bröt tystnaden och uppmanade samhället att ta itu med det förflutna. Denna vändning har gjort att ansvar och att minnas nu är en del av existensberättigandet. Stiftelsen Remembrance, Responsibility and Future (EVZ) spelar här en avgörande roll genom att stödja projekt som uppmuntrar till reflektion kring polishistorien och därmed ger ett betydande bidrag till minneskulturen.
Minnesmärken, minnesmärken och skolarbete är nyckeln till att förstå och föra historien vidare. Skolor fungerar idag som viktiga platser för att hantera det nazistiska förflutna. Samtidigt kommer dokumentationen av berättelserna om nazistiska offer och tvångsarbetare att fortsätta att främjas för att ge en mer heltäckande bild av de mörka kapitlen i tysk historia.
Åminnelse och det förflutnas utmaningar
Men att komma ihåg den nazistiska regimens brott är fortfarande en ständig utmaning. Särskilt i ett migrationssamhälle som Tyskland blir det allt viktigare att ta med olika offergruppers perspektiv och berättelser. Historiska minnesdagar, som internationella minnesdagen för förintelsen den 27 januari, för in vikten av att minnas i samhällets medvetande. Det finns också kritiska diskussioner om utformningen av monument, som, liksom monumentet "Medborgare på väg", upprepade gånger prövas av politiska och ekonomiska hinder.
Frågan kvarstår om hur dessa minnen av minoriteter och ofta förbisedda grupper – som Jehovas vittnen eller andra ”antisociala människor” i NS-parken – kan integreras i dagens minneskultur. Wolfgang Benz, en framstående historiker, planerar att publicera ytterligare tankeställare om minnets framtid våren 2025 för att stimulera offentlig diskussion.
Dansproduktionen av Perform[d]ance erbjuder inte bara underhållning, utan också en impuls att tänka på dessa viktiga sociala frågor. Kombinationen av rörelse och musik från tiden för nazisternas styre tvingar oss att inte glömma historiens mörka sidor och samtidigt leta efter sätt att främja en inkluderande och mångsidig minneskultur. Missa inte chansen att lära dig mer om detta viktiga stycke och kanske till och med bli en del av diskussionen själv!