14 miljoner dödsfall på grund av nedskärningar i det amerikanska biståndet? Chockstudie!

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

USA:s biståndsnedskärningar hotar att orsaka över 14 miljoner dödsfall till 2030. Studier visar drastiska effekter på barn och hälsa.

US-Hilfskürzungen drohen bis 2030 über 14 Millionen Todesfälle zu verursachen. Studien zeigen drastische Auswirkungen auf Kinder und Gesundheit.
USA:s biståndsnedskärningar hotar att orsaka över 14 miljoner dödsfall till 2030. Studier visar drastiska effekter på barn och hälsa.

14 miljoner dödsfall på grund av nedskärningar i det amerikanska biståndet? Chockstudie!

Den globala humanitära situationen kan förvärras dramatiskt om planerade nedskärningar i USA:s finansiering för internationella biståndsprogram träder i kraft. Enligt en oroande studie publicerad i den prestigefyllda tidskriften The Lancet kan dessa nedskärningar kosta över 14 miljoner människors liv fram till 2030, inklusive en tredjedel av dem barn. Forskarna uppskattar att den dramatiska minskningen på 83 % av USAID:s finansiering kan äventyra två decennier av framsteg inom hälso- och sjukvården, vilket förvärrar situationen för världens redan mest utsatta befolkningar.

Davide Rasella, medförfattare till studien, betonar att effekterna är jämförbara med en global pandemi eller en betydande väpnad konflikt. Dessa alarmerande siffror presenterades under en internationell konferens om finansiering för utveckling i Spanien, som USA inte deltog i. Analysen inkluderade data från 133 länder och fann att USAID:s program förhindrade uppskattningsvis 91 miljoner dödsfall i låg- och medelinkomstländer mellan 2001 och 2021. Om finansieringen faktiskt skulle skäras ner skulle över 4,5 miljoner barn under fem år kunna drabbas av de ytterligare dödsfallen.

Storleken på utmaningen

Hela biståndsnätverket kan påverkas avsevärt av de planerade nedskärningarna. Före nedskärningarna var USAID:s andel av den amerikanska federala budgeten bara 0,3 %. För närvarande betalar amerikanska medborgare cirka 17 cent per dag till dessa biståndsprogram, vilket ungefär motsvarar 64 USD per år. James Macinko, en annan medförfattare till studien, tror att många människor skulle uppmuntra stöd till dessa fonder om de visste hur effektivt detta lilla bidrag är.

Men det är inte bara USA:s stöd som är i fara. Europeiska länder som Tyskland, Storbritannien och Frankrike har redan aviserat nedskärningar i sina biståndsbudgetar. Detta kan ha en särskilt förödande inverkan på de mest utsatta samhällena som är beroende av denna hjälp.

Behöver hjälp

Avskaffandet av dessa livräddande program, som påverkar cirka 10 000 USAID-initiativ, beskrivs som katastrofalt. David Miliband, ordförande för International Rescue Committee (IRC), säger att beslutet får förödande konsekvenser för IRC:s klienter och uppmanar den amerikanska regeringen att ta hänsyn till behovet av hjälp. Länder som Sudan, Jemen och Syrien, där miljoner lider av krig och katastrofala förhållanden, är särskilt drabbade. Minst 39 IRC-program har redan avbrutits, vilket berövar omkring 1,8 miljoner människor i krisområden tillgång till viktiga tjänster.

Bristen på biståndsutbetalningar har också andra alarmerande konsekvenser. Enligt rapporter kan ökad dödlighet bli följden, och sjukdomar som ebola, fågelinfluensa och mpox har en ökad risk för spridning i utvecklingsländer. Tom Wingfield, en brittisk expert, betonar: "Sjukdomar respekterar inte gränser." Om situationen eskalerar i dessa länder kan det också påverka USA, enligt expertkonsensus.

Om man ser på situationen holistiskt är det tydligt: ​​beslutet att stoppa biståndet har enorma mänskliga kostnader och kan avsevärt påverka USA:s rykte som en trovärdig partner i instabila regioner. En nedtrappning av hjälpåtgärderna krävs snarast för att säkerställa överlevnaden för de mest missgynnade delarna av befolkningen och för att möjliggöra en återgång till ett stabilt hälsotillstånd.

Världen ser med förväntan på hur dessa beslut kommer att påverka den humanitära situationen och om åtgärder kommer att vidtas innan det är för sent. Utmaningen framöver är enorm och det återstår att se om de ansvariga kan visa bra hand för att lösa blockeringen och upprätthålla biståndet.