Tredjekulturens barns utmaningar: Ett liv mellan världar

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Ta reda på hur nomadiskt föräldraskap formar de känslomässiga utmaningarna för "tredjekultursbarn" och vilket stöd som behövs.

Erfahren Sie, wie nomadische Elternschaft die emotionalen Herausforderungen "dritter Kulturkinder" prägt und welche Unterstützung nötig ist.
Ta reda på hur nomadiskt föräldraskap formar de känslomässiga utmaningarna för "tredjekultursbarn" och vilket stöd som behövs.

Tredjekulturens barns utmaningar: Ett liv mellan världar

Utlandsfamiljers värld är full av utmaningar – särskilt för de barn som ofta kallas "Third Culture Kids" (TCKs). Sophie Ménard, fembarnsmamma och erfaren expat, berättar om glädjen och svårigheterna som följer med nomadiskt föräldraskap i sin podcast "French Expat". Under de senaste 15 åren har hon bott i Skottland, Tyskland, Dubai och nu senast Frankrike. I sin berättelse beskriver hon de unika men också känslomässiga hinder som hennes barn måste övervinna när de växer upp i olika kulturer.  French Morning rapporterar att...

För barn från tredje kulturen är uppväxten ofta en formativ, men inte alltid lätt, upplevelse. De måste hela tiden omorientera sig, få nya vänner och klara sig i olika skolor och språkliga miljöer. Sophie understryker att dessa anpassningar kräver känslomässig ansträngning och ofta kommer med åldersanpassade utmaningar som tårar på kvällen och svårigheter med övergångar. Den hastighet med vilken de flyttar bort från en plats gör det svårt för dem att utveckla en känsla av samhörighet UFE beskriver....

De känslomässiga utmaningarna

Som Sophie Ménard konstaterar är det främst den känslomässiga bördan som unga utlandsstationerade bär på. De har ofta svårt att integreras i nya sociala grupper. Särskilt barn som flyttar mellan 10 och 12 år känner ofta stressen mer, eftersom de börjar identifiera sig som en del av sin kamratgrupp i denna ålder. Exempel som Juliette, som har bott i fyra länder vid 13 års ålder och nu är motståndskraftig mot att flytta igen, och Juan, som har svårt att få nya vänner i Costa Rica vid 15 års ålder, illustrerar detta. UFE höjdpunkter....

Forskning visar att uppväxtprocessen sker i ett samspel av olika kulturella influenser. Och det är här föräldrarnas roll och det sociala stödet blir avgörande. Föräldrar kan stödja sina barn genom att erbjuda ett lyssnande öra och hjälpa dem att skapa nya sociala kontakter. Det kan vara genom att prata med lärare eller hitta lämpliga fritidsaktiviteter. Stödet från en psykolog, som Paula Vexlir, kan också bidra till att minska barns känslomässiga stress som forskning visar....

Familjeanpassning och stöd i expatlivet

Men utmaningen med anpassning påverkar inte bara barnen utan hela familjen. Studier visar att en framgångsrik integration av utlandsfamiljer är beroende av alla medlemmars anpassning. Även om fokus ofta ligger på barnen är det viktigt att inte försumma föräldrarna och deras psykosociala behov. Stressorer som jobbbyten och kulturella skillnader kan påverka familjebanden. En stark känsla av enighet i familjen och goda kommunikationsförmåga är avgörande för framgångsrik integration som man kan läsa i studien....

Resultaten från forskningen understryker också behovet av förebyggande åtgärder, såsom utbildning inför emigration eller familjerådgivning, som kan göra det lättare för familjer att anpassa sig till den nya livssituationen. Rätt nätverk och stöd från likasinnade är ofta nyckeln till framgång för att övervinna känslan av att bli uppflyttad.

En sak är säker: utmaningarna för "tredjekulturens barn" är komplexa och sträcker sig över hela deras livs spektrum. Den känslomässiga ansträngning som föräldrar och barn måste göra ska inte underskattas. Det återstår att hoppas att det i framtiden kommer att finnas ännu mer medvetenhet om dessa barns behov för att göra det möjligt för dem att utvecklas positivt i deras livs extraordinära verklighet.