Slåss om betyget: Examinerade stämmer mot provresultat i Göttingen!

Slåss om betyget: Examinerade stämmer mot provresultat i Göttingen!

En spännande vändning inom examensrätten väcker diskussion i akademiska kretsar. När det gäller en examinand som underkänts i det andra statliga provet skriftligen uppstod en rättslig tvist som är representativ för de utmaningar som många studenter står inför. Beslutet fattades den 17 juni 2025, efter att examinanden redan misslyckats med ett första försök och nu är på väg genom ytterligare ett försök. Hans traineeresa började den 1 september 2021.

Efter en kompletterande förberedelsetjänst och ett omprov i januari 2024 fick vederbörande besked om sitt fortsatta misslyckande. Som svar på denna nyhet försvarade han sig och gjorde en invändning. Hans stämningsansökan vid Göttingen förvaltningsrätt väntar nu på avgörande. Examinanden lämnade också in en ansökan om interimistiskt rättsskydd för att bli provisoriskt antagen till muntlig tentamen. Men den brådskande ansökan avslogs av Göttingen förvaltningsrätt som otillåten.

Tvist om antagning till muntlig tentamen

Skälet till avslaget från VG Göttingen var tydligt: ​​provisorisk antagning till det muntliga provet var inte föremål för ett beslutsförfarande. Slutligen kan det sammanlagda betyget på tentamen inte bestämmas enligt 12 § 4 st NJAG om examinanden inte har godkänts på erforderliga tre handledningsuppgifter med minst ”tillräckligt”. Ett avvikelsebeslut av examensnämnden enligt 12 § 5 st NJAG är inte heller möjligt utan slutgiltiga skriftliga inlämningar.

Men den högre förvaltningsdomstolen i Lüneburg, till vilken den berörda personen lämnat in ett klagomål, beslutade annorlunda. Den fann att 12 § 4 st NJAG inte definierar någon specifik beräkningstid för det samlade betyget på tentamen. Det innebär att slutbetyget kan bestämmas även efter det att rättegången är rättsligt avslutad. Det är också tänkbart att revisionsutskottet senare fattar ett avvikelsebeslut. Det är viktigt att examinatorerna kan behålla sitt helhetsintryck även efter tentamensdagen.

Tentamens struktur och dess betydelse

Men vad hör egentligen till en muntlig tentamen? Enligt Högskolan i Göttingen strukturen är tydligt reglerad. Examinationen är uppdelad i en huvudämnesprov, som äger rum i talarens undervisningsområde, och två biämnesprov, som avläggs av biämnesexaminatorer. Det är intressant att ett biämne också kan komma från en annan fakultet vid Göttingen universitet.

Kraven på huvudämnesprovet är höga: Förutom en djup vetenskaplig förståelse krävs även förmåga att göra kritiska bedömningar. Det är alltså inget lätt prov som examinatorerna står inför här. I examinationsformerna ingår också att ett protokoll skapas för varje muntlig tentamen och betyget bestäms av examinatorer och bedömare.

Utmaningar inom revisionsrätten

Den rättsliga ramen kring undersökningar är komplex. Tentor är inte bara en del av utbildningsprocessen, utan också avgörande för examinandernas yrkesmässiga framtid. Procedurreglerna är av yttersta vikt. Högt Teipel lag Procedurfel kan snabbt smyga sig på, vare sig det är genom att deadlines åsidosätts eller otillräckliga examensförhållanden.

Chanserna att upptäcka sådana fel är ofta låga, eftersom det i många fall inte räcker med granskning av filer för att bevisa dem. Frågan kretsar kring hur viktigt det korrekta förfarandet är för tentamen och hur mycket eleverna är beroende av förfarandenas laglighet. OVG Lüneburgs beslut kan vara banbrytande för många examinander och ha en bestående inverkan på examinationssystemet.