Alarmerande fängelsetal: överbeläggning och risk för återfall ökar!
Antalet fängelser i Frankrike når alarmerande nivåer. Utmaningar som trångboddhet, farliga förhållanden och återfallsfrekvens är i fokus.

Alarmerande fängelsetal: överbeläggning och risk för återfall ökar!
Det finns för närvarande 84 447 personer i fängelse i Frankrike, vilket motsvarar befolkningen i städer som Versailles eller Dunkerque. Denna siffra belyser de utmaningar som det franska fängelsesystemet står inför. Högt Radio Frankrike Ämnet om fängelsepopulationer försummas ofta i det offentliga samtalet och undersöks ofta bara ur ett farasperspektiv.
Oron för återfallsfrekvensen är inte ogrundad: hela 63 % av de frigivna fångarna kommer i konflikt med lagen igen inom fem år. Detta problem förvärras ytterligare av de alarmerande förhållandena i fängelserna. De överfulla lokalerna, ofta med 135 % beläggning, erbjuder begränsad tillgång till arbete och utbildning och otillräckliga återintegreringsprojekt.
Trångboddhet och dess konsekvenser
Överbefolkning i fängelser ses som särskilt oroande. Många anläggningar verkar ha nått punkten av överbelastning. Detta väcker grundläggande frågor: Är korta fängelsestraff, ofta bara tre till sex månader, verkligen meningsfullt? Och vad händer med dem som försvinner bakom galler i decennier? Enligt studier är orsakerna till ökningen av fångbefolkningen världen över komplexa och har också sina rötter i Frankrike.
Det finns över 11 miljoner människor i fängelse över hela världen, inklusive mer än 3 miljoner i förvar. Detta har lett till överfulla fängelser och omänskliga förhållanden i många länder. Även i länder som Filippinerna är överbefolkningen oroväckande hög med 460 %. USA, som har den största fångbefolkningen i världen, visar också hur djupt rotat problemet är – det finns över 2 miljoner människor bakom galler, vilket resulterar i en oproportionerligt hög andel fångar.
Behov av handling
Globala fängelsetrender visar att höga fängelsetal inte bara resulterar i höga kostnader för skattebetalarna, utan även oproportionerligt påverkar missgynnade befolkningar. I Brasilien, till exempel, ökade antalet fängelser från 30 000 till över 750 000. Reformer verkar vara brådskande för att ta itu med grundläggande frågor om hur fängelse fungerar.
Covid-19-pandemin satte ytterligare press på straffrättsliga reformer. Vissa länder har vidtagit drastiska åtgärder för att minska antalet fängelser. I framtiden måste målet vara att minska politiseringen av domar och att hitta alternativa lösningar på brottsproblem, enligt resultaten Fängelsestudier.
I en tid då fler ifrågasätter fängelse som en lösning på sociala problem återstår det att se i vilken utsträckning diskursen om fängelsestraff och deras relevans för samhället kommer att förändras i Frankrike.