Räd i Kiel: Misstanke om spionage mot ryskt lastfartyg Scanlark!

Räd i Kiel: Misstanke om spionage mot ryskt lastfartyg Scanlark!

Kiel är för närvarande i fokus för säkerhetsmyndigheterna efter att specialpolisstyrkor sökte igenom lastfartyget "Scanlark" i början av september. Utredningen riktar sig mot fem ryska medborgare som misstänks ha bedrivit spionverksamhet i saboterande avsikt. I synnerhet finns det misstankar om drönarspionage som kan ha koppling till fartyget. Welt rapporterar att en mängd olika pappersbevis, t.ex. kameror, sökningar, inga data, t.ex. hittades.

Utredningen inleddes efter att en drönare spionerat på ett tyskt marinfartyg i slutet av augusti. Lastfartyget "Scanlark" stannade i Kielfjorden i flera dagar och lämnade initialt tyskt territorialvatten efter incidenten innan det återvände till Niedersachsens kust. På grund av tekniska brister är fartygets vidare färd i Kielkanalens norra hamn fortfarande förbjuden medan polisen och åklagarmyndigheten fortsätter att utreda drönarobservationer över kritiska anläggningar i norra Tyskland.

Myndigheternas samarbete

Samarbetet mellan säkerhetsexperter och myndigheterna från Niedersachsen och Schleswig-Holstein spelar en avgörande roll. Henrik Schilling, säkerhetsexpert vid Institutet för säkerhetspolitik vid Christian Albrechts-universitetet i Kiel, beskriver insatsen som ett viktigt steg i försvaret mot hybridkrigföring. Den här typen av drönarspionage är inte ny; Sedan Ukraina-konflikten har det blivit allt fler iakttagelser av ryska drönare som spionerar på militära transportvägar och Nato-baser. Schilling framhåller att utvidgningen av territorialvatten ger myndigheterna utökade befogenheter att övervaka och förhindra sådan verksamhet. [NDR].

En annan aspekt är behovet av att förtydliga den rättsliga ramen för försvar mot drönare. I Tyskland ansvarar delstatspolisen för drönarförsvar utanför flygfält, medan den federala polisen ansvarar på flygplatserna. Denna komplexa rättsliga situation ifrågasätts alltmer, särskilt efter att den danska regeringen var tvungen att stänga luftrummet över Aalborg i början av september på grund av liknande drönarincidenter. Dessa incidenter understryker vikten av att skapa en gemensam rättslig ram inom EU för att motverka hybridhot. Ferner

Hybrid krigföringstaktik

Schilling förklarar att drönarflygningar inte är isolerade incidenter, utan är en del av en bredare strategi som syftar till att sprida rädsla och osäkerhet. Sådana åtgärder sätter säkerhetsstyrkornas effektivitet på prov. Han påpekar att ett effektivt skydd av kritisk infrastruktur innebär allt samarbete mellan myndigheter och operatörer för att ha en god hand att försvara sig mot sådana hot.

I framtiden kommer det att vara avgörande hur Tyskland och grannländer, som Danmark, svarar på dessa utmaningar. De lagliga justeringarna och tekniska uppgraderingarna för att upptäcka och innehålla drönare kommer att spela en central roll för att hålla landet säkert. Fokus ligger här på utbytet mellan militära och civila myndigheter, vilket är väsentligt för att säkra kustgränserna så bra som möjligt.