Att studera som ett hinder: Hur arbetarklassbarn kan förverkliga sina drömmar
I Kiel år 2025 kommer studenter från arbetarfamiljer att få reda på hur familjehinder påverkar deras studier och vilket stöd som finns.

Att studera som ett hinder: Hur arbetarklassbarn kan förverkliga sina drömmar
Att studera – en dröm som ofta verkar vara ett nästan ouppnåeligt mål för många unga från arbetarfamiljer. I Tyskland har föräldrahemmet ett avgörande inflytande på beslutet att göra en akademisk karriär: Medan nästan 80 % av barnen från akademiska familjer börjar studera, är siffran bara omkring 25 % av ungdomar från familjer utan universitetserfarenhet ( ndr.de ). Denna diskrepans återspeglas inte bara i antalet antagningar, utan också i de utmaningar som nybörjare ställs inför på vägen till universitetet.
För många studenter från arbetarfamiljer är säkra, praktiska kurser det första steget. De väljer ofta kortare program eftersom deras familjemiljö inte känner igen sådana akademiska ambitioner. Bristen på förebilder är ett enormt hinder: studenter måste skaffa sig mycket information själva, vare sig det handlar om ansökningar, tentor eller att organisera sina studier. Omkring 20 % av dem från arbetarfamiljer upplever svårigheter, medan endast 11 % av akademikerbarnen måste kämpa med detta. Denna stress leder ofta till psykologisk press och självtvivel, även känt som bedragares syndrom. De som drabbas tror ofta att deras framgångar inte är förtjänta och fruktar att bli avslöjade som bedragare ( project.uni-stuttgart.de ).
Finansiella frågor och stödsystem
En av de viktigaste problemen för studenter från arbetarfamiljer är att finansiera sina studier. Många är beroende av BAföG och måste ofta jobba mer än 17 timmar i veckan för att klara sig. Student Madeleine Krause rapporterar om sina ekonomiska svårigheter och behovet av att ta ett minijobb. Dessa förhållanden leder också till spänningar i familjemiljön, eftersom föräldrar ofta vill stödja en snabb karriärstart och inte kan förstå värdet av att studera.
I Schleswig-Holstein finns olika initiativ som erbjuder stöd för förstagångsakademiker. Allmänna Studentnämnden (AStA) hjälper till med BAföG och social rådgivning. Schleswig-Holstein Student Union erbjuder också sociala och psykologiska råd. Det finns också organisationer som ArbeiterKind.de som stödjer de som söker högre utbildning i val av utbildning, finansiering och stipendier. Nyligen genomförda grupper i städer som Neumünster visar att dessa initiativ får ett växande intresse för att ge studenter från icke-akademiska familjer en bättre chans.
Lika möjligheter inom utbildning
Utbildningssystemet spelar en avgörande roll i frågan om lika möjligheter. Begreppet meritokrati säger att individuella prestationer och förmågor ska bestämma sociala positioner och maktfördelning ( bpb.de ). I teorin skulle barn från socialt utsatta familjer kunna ha samma möjligheter som sina jämnåriga med en bra utbildning. Men i verkligheten är det ofta inte så. Utbildningsskillnader påverkar inte bara antagningsgraden till universitet, utan har också en negativ inverkan på sysselsättningsmöjligheter, inkomst och socialt deltagande.
Det är tydligt att det behövs reformer i utbildningssystemet för att minska dessa ojämlikheter. Ett helhetsgrepp som även innefattar social- och arbetsmarknadspolitik skulle kunna bidra till att förbättra levnadsvillkoren för de drabbade och göra det meritokratiska idealet till verklighet. Initiativ som fokuserar på utbildning och sociala framsteg är viktiga.