Över 1000 kärnavfallstunnor upptäckts i Atlanten – fara för miljön!

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Forskare upptäcker över 1 000 fat kärnavfall i nordöstra Atlanten. En expedition undersöker effekterna på ekosystemet.

Wissenschaftler entdecken über 1000 Atommüllfässer im Nordostatlantik. Eine Expedition untersucht die Auswirkungen auf das Ökosystem.
Forskare upptäcker över 1 000 fat kärnavfall i nordöstra Atlanten. En expedition undersöker effekterna på ekosystemet.

Över 1000 kärnavfallstunnor upptäckts i Atlanten – fara för miljön!

Ett internationellt forskarlag har upptäckt och lokaliserat över 1 000 tunnor kärnavfall i nordöstra Atlanten. Denna explosiva nyhet tillkännagavs av den franska forskningsorganisationen CNRS. Den nuvarande expeditionen startade från Brest, Frankrike, i mitten av juni och ses av forskare som avgörande för att förstå de ekologiska effekterna av bortskaffande av kärnavfall. Forskarna har arbetat i en hel månad - med fartyget "L'Atalante" letar de efter över 200 000 misstänkta tunnor, som uppskattas ligga på 3 000 till 5 000 meters djup i havet, som MoPo rapporterade.

Mellan 1950- och 1980-talen dumpade flera länder, inklusive europeiska länder, radioaktivt avfall i Atlanten. Denna osäkra praxis förbjöds slutligen 1993, men den exakta platsen och skicket för faten är i stort sett okända. Teamet på 21 forskare planerar att skapa en detaljerad karta över platserna samtidigt som de samlar in prover av vatten, jord och marint liv för att analysera konsekvenserna av bortskaffande.

Teknik i vetenskapens tjänst

Den senaste tekniken är till hjälp i uppdraget: en autonom dykrobot som heter Ulyx används för att ge stöd. Denna robot kan dyka till 6 000 meters djup och är utrustad med sensorer, en kamera för att generera 3D-bilder och ett ekolodssystem för plats. Denna teknik kommer att göra det möjligt för forskare att kartlägga sökområdet mycket exakt, som ligger mer än 1 000 kilometer väster om La Rochelle i den västeuropeiska bassängen Spiegel har lagts till.

Projektledaren Patrick Chardon framhåller att en strategisk bedömning av situationen är viktig. Enligt hans åsikt kan radioaktiviteten i de flesta fat nästan vara borta efter 300 till 400 år. Endast cirka 2 % av kärnavfallet skulle kunna ha en betydligt längre strålningstid. Det är dock nödvändigt att bedöma de potentiella riskerna för det marina ekosystemet eftersom tunnorna inte var designade för långvarig inneslutning av radioaktivitet, vilket gör situationen onödigt komplicerad.

Ytterligare forskning och provanalys

Proverna som samlas in under denna expedition kommer att skickas till olika laboratorier i Europa för en djupgående analys av tunnornas sammansättning och eventuella faror. En andra expedition för riktad provtagning är redan planerad för de kommande åren, även om det exakta datumet ännu inte är satt. Upptäckten av de över 1 000 kärnvapenfat kan därmed bli första steget i en bredare studie av de långsiktiga konsekvenserna av kärnavfallsförvaringen i havet, vilket p.g.a. Kurier är understruken