Kämpar för hjälp: Varför unga i Tyskland måste vänta på terapi

Kämpar för hjälp: Varför unga i Tyskland måste vänta på terapi

Den psykiska hälsan hos barn och unga i Tyskland är under stor press. Siffrorna är alarmerande: en av fem ungdomar under 18 år upplever en allvarlig psykisk kris inom ett år. Många av de drabbade måste dock vänta länge på att få tillgång till terapeutiska stödtjänster - i genomsnitt cirka sex månader hr info rapporterad.

En aktuell studie visar att strukturella problem i hjälpsystemet bidrar väsentligt till denna situation. Barnhälsorapporten 2023 visar på ett imponerande sätt hur hårt barn och unga belastas av bland annat konsekvenserna av pandemin och aktuella kriser som Ukrainakonflikten och klimatkrisen. Psykologiska symtom är särskilt vanliga hos flickor, vilket understryker hur brådskande problemet är medicinsk tidskrift informerar vidare.

Utmaningarna i utbudet

De överbelastade systemen för hälsa, skola och ungdomsvård är ett stort hinder för snabb och effektiv behandling. 15-åriga Mia från Schleswig-Holstein rapporterar att hon lider av ångestsyndrom och panikattacker och att hennes mamma var tvungen att leta efter en lämplig terapiplats i tre år. För närvarande får Mia endast sporadiska terapisessioner, vilket inte räcker för att möta hennes ökande behov dagliga nyheter beskriver detta på ett imponerande sätt.

Experter påpekar att väntetiderna till terapiplatser har fördubblats de senaste åren. Behovet av praktiserande barn- och ungdomspsykiatriker tillgodoses inte tillräckligt, vilket leder till en ökning av förfrågningar på kliniker. Brådskande bosatta kvalificerade arbetare saknas i många regioner, som distriktet Dithmarschen. Forskaren Kristin Rodney-Wolf efterlyser desto mer en anpassning till behovsplaneringen i socialförsäkringsbalken för att täppa till utbudsluckor.

Förebyggande och stöd

Parallellt med dessa angelägna frågor är det viktigt att vidta förebyggande åtgärder. Experter rekommenderar att man integrerar området psykisk hälsa närmare i skolor, till exempel genom skolpsykologer och introducerar ämnet "mental hälsa" i läroplanerna. Att ta hänsyn till faktorer som träning, kost och hälsokunskap är också ett steg i rätt riktning för att bättre stödja unga.

Sist men inte minst gör klimaträdslan, som drabbar 59 % av 16 till 25-åringarna, tydligt att även nya ämnen måste tas med i denna diskussion. Den spännande frågan kvarstår om och hur unga kan involveras närmare i utformningen av sin egen hälso- och sjukvård för att inte bara främja sin egen stabilitet, utan också för att aktivt bidra till att övervinna sociala utmaningar.

Med rätt förändringar i stödsystemen och mer medvetenhet hos allmänheten kan situationen för den unga generationens psykiska hälsa i Tyskland förbättras avsevärt.