Flygräddning i Greifswald: Så här kämpar räddare mot mentala ärr!

Flygräddning i Greifswald: Så här kämpar räddare mot mentala ärr!

I den lugna kuststaden Greifswald finns inte bara fantastiska stränder, utan också komplexa berättelser om räddningsarbetare som tänjer på sina gränser varje dag. Helikopterpiloten Ehling illustrerar detta med imponerande bilder av sin plats: på stranden, på en äng och på klipporna. Dessa bilder symboliserar inte bara "pilotromantik", utan är också en slags hanteringsmekanism. I en artikel i Die Zeit blir det tydligt att sådana bilder är nödvändiga för att bearbeta de ofta stressande minnena av operationer, som de tragiska upplevelserna med drunknade simmare eller allvarligt skadade förare.

Ett uppdrag där Ehling och hans team var de första som kom till platsen, där två tonåringar tog livet av sig, var särskilt stressande. För att hantera dessa upplevelser drar sig Ehling ofta tillbaka till Östersjön, tittar på havet och ringer sina föräldrar på telefon. Framför allt är det de tysta ljuden av soul och blues som ger honom lugn och ro efter en högljudd dag på jobbet. Efter tystare skift kan ibland högre rockljud uppstå. Dessa metoder är en del av personlig coping, men forskare arbetar också intensivt med lösningar.

Vetenskapliga metoder för traumahantering

En aktuell studie av Prof. Dr. Saskia Eschenbacher från Akkon University visar hur viktiga uppföljningsdiskussioner är för räddningsarbetare. I hennes artikel "Getting it off your soul: transformative conversations for processing traumatic experiences" betonas vikten av emotionella reflektioner inom uppdragsdebriefings. Dessa "transformativa samtal" hjälper inte bara räddningspersonal att kognitivt bearbeta traumatiska upplevelser, utan erbjuder också möjligheten att minska emotionell stress. Enligt Akkon Hochschule är syftet med dessa forskningsmetoder att bättre förstå stressen i räddningstjänsten och att kunna omvandla dem till värdefulla lärandemöjligheter.

Studien rekommenderar att kris- och räddningsorganisationer ska skapa stödstrukturer och aktivt fråga anställda om deras behov. Ämnet psykisk hälsa blir allt viktigare, särskilt i jobb som kännetecknas av höga nivåer av stress.

Psykisk hälsa inom räddningstjänsten

Ett växande problem återspeglas också i siffrorna: Enligt Deutsche Depressionshilfe kommer en av fem tyskar att drabbas av depression någon gång i livet, vilket är särskilt viktigt för anställda inom räddningstjänsten. Dessa personer utsätts ofta för ökad risk på grund av höga psykofysiologiska stressfaktorer. Dessutom är självmordstalen för män tre gånger högre än för kvinnor, vilket understryker tabut kring psykisk ohälsa.

RUPERT-initiativet syftar till att öka medvetenheten om psykisk hälsa inom räddningstjänsten. Ett anonymt onlineerbjudande är tänkt att uppmuntra berörda medarbetare att prata om sina påfrestningar och söka stöd. Plattformen, som finns på webbplatsen www.rupert-community.de, erbjuder information och möjlighet till anonymt utbyte med kamrater. Syftet är att hjälpa de drabbade att ta ansvar för sin hälsa.

De första resultaten av RUPERT-studien visar att tidiga insatser och bättre medvetenhet om psykisk stress är avgörande för att främja livskvaliteten och hälsan för räddningspersonal. Genomförandet av sådana stöderbjudanden skulle därför kunna utgöra ett viktigt steg för välbefinnandet för de människor som ofta befinner sig i skuggan av sin verksamhet.