Mot framtiden med plasmalys: väteproduktion utan CO₂!

Mot framtiden med plasmalys: väteproduktion utan CO₂!

Vad händer i tysk väteforskning? Ett nytt tillvägagångssätt kan avsevärt främja energiomställningen. Den östtyska processenPlasmalysför väteproduktion visar lovande resultat och skulle kunna revolutionera energibehovet i detta land. Forskare på Leibniz Institute for Plasma Research and Technology (INP) i Greifswald arbetar man med denna innovativa metod som delar upp metan i väte och fast kol. Med en energiförbrukning på endast runt 12 kWh per kilo väte kräver plasmalys betydligt mindre el än konventionella elektrolysprocesser som idag förbrukar mellan 40 och 80 kWh.

Men plasmalys har ännu mer att erbjuda: Denna process ger inga CO₂-utsläpp, och det fasta kolet som produceras som en biprodukt kan användas i olika industrier. Processen, som helst drivs med klimatneutral metan från biogas, skulle kunna fungera som nyckeln till klimatneutral energiförsörjning och industri. Det skulle också kunna erbjuda möjligheten att producera vätgas direkt ombord på fartyg, vilket skulle göra transporten av bränsle mycket enklare.

Olika procedurer, ett mål

Väte övervägsNyckelteknologiför avkarbonisering inom områdena industri, transport och energiförsörjning. Det finns olika metoder för att framställa väte, såsom ångreformering av naturgas, elektrolys av vatten och termokemiska processer. Speciellt plasmalys har potential att fungera som ett miljövänligt alternativ, eftersom det inte bara är mer energieffektivt än traditionella processer som ångreformering, utan inte heller orsakar skadliga CO₂-utsläpp. Istället förlitar man sig på förnybara råvaror och skyddar miljön avsevärt. Ingenieur.de betonar att plasmaprocesser är mycket populära både när det gäller produktion och effektivitet.

Tyskland kräver för närvarande 55 till 60 terawattimmar väte årligen, varav merparten är grå väte, vars produktion är skadlig för miljön. Den federala regeringen har satt upp som mål att ersätta mellan 40 och 75 terawattimmar grönt väte till 2030. Forskningsprojektet om plasmalys kommer att få rejäla 4 miljoner euro i finansiering från EU-medel från Mecklenburg-Vorpommern Merkurius rapporterad.

Potential och utmaningar

Utmaningen ligger dock i att snabbt och effektivt implementera ny teknik. Enligt en studie från Potsdam Institute for Climate Impact Research genomfördes mindre än 10 % av de aviserade projekten för produktion av grönt väte 2023. Framöver återstår det att se hur marknadsförhållandena och politiska beslut kommer att utvecklas. Den federala ekonomiministern Katherine Reiche driver en tekniköppen strategi för energipolitik för att möjliggöra maximala framsteg.

En annan anmärkningsvärd detalj gäller de planerade projekten inom vätgassektorn: företag planerar för närvarande en total effekt på 11,3 GW, vilket till och med överskrider den nationella vätgasstrategins mål på 10 GW. Med rätt politisk vilja skulle kursen kunna läggas mot en hållbar och effektiv väteproduktion som inte bara tjänar klimatmålen utan också främjar ekonomisk tillväxt. Så här fungerar det Graforce från Berlin om lämplig teknik som möjliggör kostnadseffektiv och energieffektiv väteproduktion.

Sammanfattningsvis bör det noteras att plasmalys är en innovativ och lovande metod för att transformera väteproduktion och därför skulle kunna ge ett betydande bidrag till energiomställningen. Med ett tydligt fokus på hållbarhet och tekniska framsteg kommer framtiden för vätgasteknik att fortsätta att vara spännande i Tyskland.