Spektakulär mammutupptäckt i Salzgittersjön: dykare hittar bete!

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Två dykare hittade en nästan 80 cm lång mammutbete från senaste istiden i sjön Salzgitter, som bevaras i museet.

Zwei Taucher fanden im Salzgittersee einen fast 80 cm langen Mammutstoßzahn aus der letzten Eiszeit, der im Museum konserviert wird.
Två dykare hittade en nästan 80 cm lång mammutbete från senaste istiden i sjön Salzgitter, som bevaras i museet.

Spektakulär mammutupptäckt i Salzgittersjön: dykare hittar bete!

En anmärkningsvärd arkeologisk upptäckt gjordes i sjön Salzgitter, som väckte stor glädje bland Sepia Salzgitter-dykarsamhället. Dykarna Jürgen Wiegleb och Jürgen Woelke upptäckte där en nästan 80 centimeter lång bete av en ullig mammut. Detta är inte bara spännande, utan också historiskt betydelsefullt, eftersom djuret troligen levde under den senaste istiden för cirka 110 000 till 10 000 år sedan. Fyndet tillkännagavs officiellt av staden Salzgitter den 16 september och har väckt stort intresse bland både forskare och allmänheten. [News38 rapporterar](https://www.news38.de/salzgitter/article300608343/salzgitter-sepia- Taucher-salzgittersee-zahn-augen-traut-fund.html) om upphittarnas entusiasm och det historiska värdet av denna tand.

De två dykarna upptäckte inte bara mastodontverktyget av nyfikenhet. Det visar också potentialen i sjön Salzgitter, som kan rymma många fler hemligheter. Wiegleb uttryckte dock oro över att liknande upptäckter kanske inte görs igen så snabbt. Det är trots allt en kvarleva som kommer från en tid omgiven av många frågor.

Konst och vetenskap i museet

Efter den spännande upptäckten överfördes beten till Salders slotts kommunmuseum där den nu behandlas under överinseende av museichef Arne Homann. Tanden förvaras för närvarande i en balja med vatten för att förhindra att den torkar ut. Konserveringen kommer att ta ett till två år innan verket görs tillgängligt för allmänheten i en permanent utställning. Homanns team leds av Dr Ralf Kosma från Statens naturhistoriska museum Braunschweig stödde projektet, som båda bidrog till den vetenskapliga vården av det värdefulla fyndet.

Upphittarna själva framhåller behovet av att deponera sådana viktiga fynd på museer. Detta hjälper inte bara till att bevara historien, utan gör det också möjligt för framtida generationer att lära sig mer om djurens liv under den senaste istiden. Fynd som detta kan ge värdefulla insikter om naturhistoria och tidens ekosystem.

Ett fönster mot istiden

Upptäckten av mammutbeten föregås av en berättelse som fortsätter att fascinera forskare och historiker. Upptäckter av jämförbart slag är extremt sällsynta och oftast yngre, ofta inte äldre än 20 000 till 14 000 år, vilket mammutfynden från Schweiz visar. Detta fynd är därför ett värdefullt bidrag till vetenskap och historisk forskning, som återigen väcker den senaste tidens debatt om mammutlämningarnas ålder.

Med sitt fynd har dykarna inte bara grävt fram en historisk skatt, utan är också en del av en tradition som har sysslat med det förflutnas fascinerande varelser i århundraden. Bearbetningen och presentationen av beten är efterlängtad av många och kan öppna nya perspektiv på mammutarnas liv under den senaste istiden. Medan den sista grädden på moset av bevarande fortfarande ligger i framtiden, firas sjön Salzgitter redan som en plats för historisk utforskning. Staden Salzgitter och många anhängare ser detta fynd som ett värdefullt stycke kulturarv som kommer att fortsätta att påverka våra delade berättelser under lång tid.